tisdag 29 september 2009

Höstbilder

Stackars lilla pippin i fågelbadet börjar få kallt om fossingarna, och klent med sällskap också nu när de flesta småfåglar startat sin långa färd mot varmare breddgrader. Tänk om man kunde göra likadant...

Igår plockade jag in sista satsen tomater för i år. Det är rätt skönt att få äta egna tomater så här långt in på hösten. I synnerhet körsbärstomaterna är söta som socker, fast vi skippar ändå dem nästa sommar. De ger så pass liten skörd.

Hösten är definitivt inte min årstid, men visst kan jag medge att färgerna är fantastiska så här års.





Ett varmt tack till alla er som lämnar så vänliga kommentarer här hos mig. Jag blir så innerligt glad över dem/er alla!

söndag 27 september 2009

Höstsöndag

Jag är jätteförtjust i sådana här gamla skrivbord - och det fanns hela tre stycken i litet olika utföranden hemma hos svärmor. Igår tog vi hem ett av dem. Tanken var att vi skulle kapa av benen litet och använda det som soffbord, men nä, bordet passade inte alls in med den övriga inredningen i vardagsrummet. Tar vi in bordet dit, sätter den bollen i rullning och snart är hela rummet omändrat. Det vet jag inte om jag vill i detta skede, och familjen är i alla fall helt emot en sådan förändring. Tacka vet jag uterummet - bordet blev förpassat dit och får husera där tills vi hittar någon lämpligare hörna att placera det i.




På virkfronten är det bara fina fisken, om man bortser från att jag blir yr i huvudet av att stirra neråt hela tiden. Nu har jag snart haft paus i två timmar p.g.a. matlagning och matintag, så snart är det nog dags att greppa virknålen igen om jag ska få ihop till mina 200 rutor. Dagens efterrätt var förresten kalvdans. Gott! Finns det förresten någon där ute som tycker om att fästa trådändar? Säg i så fall till, för här kommer det att finnas en del att fästa: 200 rutor x 8 ändar = 1600 stycken! Får se om hela jobbet stupar på det...


lördag 26 september 2009

En septemberlördag

Lördagslyx för mig är att få lägga smör på brödet. Vanligen äter jag mina rågbrödsbitar enbart med ost, men på lördag och söndag unnar jag mig både smör och ost på brödet. Jag tror faktiskt att jag kunde leva enbart på det, så gott är det! Maken säger att jag leder honom i fördärvet när jag propsar på att han också ska ta smör på brödet (mest gör jag det för att stilla mitt eget samvete).



Det var sommarvärme ute i skärgården idag. Sjutton grader mitt ute i Kvarken i slutet av september hör verkligen inte till vanligheterna. Båten och maken fick åka på traktorsläp några tiotal meter och nu ligger den förstnämnda i gott förvar i båthuset tills det är dags att sjösätta den igen. Det känns väldigt avlägset att tänka på nästa vår, men med den här farten går vintern i ett huj och snart är det dags att ta på sig flytvästarna igen och åka ut på böljan den blå.

Medan maken grejade i båthuset åkte jag in till vårt hus i byn och började bära in ved i vedlidret. När gubbstrutten var klar, tog jag paus, hämtade honom och körde ut honom till skogs, där vi, med utsikt över båthamnen och salteriet, intog vår medhavda lunch. Mätta i magen åkte vi till huset igen och fortsätte med vedjobbet. Nu har jag gjort av med så många kalorier att jag inte behöver ha dåligt samvete på minst en vecka. Inte heller behöver jag tänka på att motionera under samma tid, för nu har jag liksom motionerat i förskott och har ett lager att ösa ur när det känns som om jag degar till för mycket.

Resten av kvällen är de virkning som gäller!




Förresten, är det någon annan än jag som får nervspader av blogspots nya inläggsredigerare? Den vill inte alls som jag vill och lyder inte mina direktiv överhuvudtaget, och jag har snart slut på alla fula ord i min ordbank. Att få bilderna dit jag vill är ett helt hopplöst företag. Hjälp!



fredag 25 september 2009

Långtidsprojekt

Jag har precis kommit hem från the handarbetsaffär. Ägaren tyckte att jag kunde virka min pläd av trikåväv då jag klagade över att de garner vars färger jag gillade innehåller så stor andel ull, något som inte alls passar min känsliga hud. Det skulle just se ut det - en pläd styv som en betongskiva. Sedan argumenterade han för ullgarnet med att säga att jag ju ändå har något på kroppen mellan huden och pläden, t.ex. ett nattlinne. Vad tror han egentligen om mig? Jag kommer inte ens ihåg när jag skulle ha använt ett nattlinne senast! Hur som haver blev det ett inköp. Jag hade ursprungligen tänkt mig fyra färger, men kunde inte motstå ett par till. Återstår att se om det blir ett långtidsprojekt eller om pläden är klar i början av nästa vecka.





Så skönt att det är fredag igen. Vi ska dra upp båten i morgon, så då är det definitivt slut på sjölivet. Vad ska du göra i helgen? Utöver båtuppdragning tror jag att jag ska... virka!

torsdag 24 september 2009

På gång

Mina tummar kändes lite bättre i början av veckan, och då måste jag ju passa på att virka några nya korgar. Det borde jag förstås inte ha gjort, för nu har jag grymt ont i tummarna igen. Jag undrar om jag förstört dem för all framtid. Om jag helst skulle kunna låta tummarna återhämta sig i fred, men det var ju det där tålamodet som jag inte blivit begåvad med... Jag har funderat på att virka en pläd av mormorsrutor, men med min läggning vet jag inte om det är en så god idé. Långtidsprojekt och jag går liksom inte riktigt ihop. Hur som helst så har tre av mina korgar nu fått flytta in hos min frissa.



I Karleby inhandlades några bokstäver som så småningom ska upp på någon vägg här hemma. Jag saknar ännu ett rostigt I. Inte ens i min vildaste fantasi kunde jag tro att ett simpelt I var så svårhittat, men tydligen är det det. Det blir väl att beställa hem ett från Sverige, där finns ju allt. Maken sa att han kunde snickra ett, men jag vill ha ett i järn och inte i trä. Jag är krånglig både som hustru och kund. Det senare konstaterades i en av inredningsaffärerna här i stan igår eftersom jag alltid söker sådant som inte finns i butikshyllan. Å andra sidan behöver ju affärsinnehavarna också utmaningar i livet. När jag tänker närmare på saken, kunde jag tänka mig att börja jobba som utmanare. Undrar om ett sådant jobb är välbetalt?


onsdag 23 september 2009

Ett fantastiskt bröd

Tacka vet jag bloggen och alla fina tips man får här. Häromdagen skrev Lotta om ett fantastiskt bröd och jag som tycker om allt som är gott, måste förstås testa  receptet. Brödet var precis så fantastiskt som skribernterna lovade. Enkelt att baka och så gott att det nästan smälte i munnen. Vi gjorde våra egna subs som blev så höga att vi knappt fick in dem i munnen. Det här brödet rekommenderar jag till alla er som tror att det är svårt att baka bröd. Lättare än så här blir det inte!


Mitt tandläkarbesök idag gick bra. Tandläkaren var av den åsikten att tanden går att rädda, så idag fick jag en tillfällig lagning och om några veckor ska jag få den lagad permanent. Då hoppas jag verkligen att permanent betyder det jag tror att det betyder. Jag har varit med om permanenta lagningar som inte hållit särskilt länge och det vill jag inte uppleva flera gånger.


tisdag 22 september 2009

Nästa stora utgift

Jag ser både euro- och dollartecken flyga runt i luften idag, för igår kväll bet jag sönder en av mina kindtänder. Att gå till tandläkaren hör definitivt inte till mina favoritsysslor a) för att det brukar göra ont och b) för att det brukar bli dyrt. Jag hittar ju i vanliga fall så många andra hål att täppa till med mina surt förvärvade slantar. Den här gången kommer jag inte undan och imorgon halv elva sitter jag i tandläkarstolen och darrar i kapp med borren. Eller stretar emot tången som försöker slita ut tanden. Tyck synd om mig!

Som om inte det var nog så har jag gett efter och låtit hösttextilierna inta vardagsrummet. Fast lite mysigt är det allt med murriga höstfärger. Allt har sin tid, även rosaflugan. Jag hoppas att den kommer igen nästa vår. En höstgrej stretar jag fortfarande emot och det är strumpor på fötterna. Jag kör fortfarande med caprilängd på byxorna och bara fötter i skorna. Inte länge till dock, för kölden börjar bita lite i tårna så här års.





måndag 21 september 2009

Nytt till gammalt kök

I paketet som kom från Bloominghome i förra veckan låg två nya fönsterlampor till köket. Nu hoppas jag att energisparlampstillverkarna gnuggar sina geniknölar så att framtidens lampor blir lite finare än de klumpiga som finns i handeln idag. Annars blir jag tvungen att köpa hem ett stort lager så länge det finns vanliga glödlampor kvar i butikshyllorna.

Maken tycker jag är lite konstig som gillar känslan av plastmatta under fötterna, men så är det bara. Jag har länge sökt en budgetvariant till köket, men inte förrän i lördags i förrförrförra hemstaden Karleby hittade jag en som hade lämplig längd, hyfsat utseende och hyfsat pris. Visst hade jag helst velat ha en Pappelina, men att betala så många pengar för en bit plast känns lite övermäktigt.

Brukar ni bli uppvaktade med blommor när era grannar fyller jämnt? Här är det tradition. Nå nej, jag skojar. Grannen som fyller femtio i veckan hade fått en stor, fin bukett (inte i mina färger, men fin ändå) av sin arbetsgivare, men eftersom han och hustrun själv skulle resa bort tyckte de att vi kunde få njuta av blomsterprakten i stället. Inte tackar vi nej, inte.


söndag 20 september 2009

Allt ljus på Selma

Igår, lördag, fick vi den stora äran att närvara vid lilla kusinbarnets dop i Mikaelsalen i Karleby. Festföremålet uppförde sig exemplariskt under ceremonin och tycktes njuta av uppmärksamheten. Söt som en docka är hon, fast det är ju inget under, hon har ju goda gener från både mors och fars sida.




Dopbuketten var en dröm i rosa, nästan lika söt som Selma själv.