Förr och nu

Nu har min duktige mångkunnige gubbe gjort sitt i köket. Åtminstone det mest akuta. Lite fix och trix bl.a. med väggar återstår, men det blir alldeles säkert gjort vilken dag som helst. Alla maskiner är ikopplade, vattnet rinner både in, ut, till och från diskmaskinen, eluttagen är fastskruvade. Till och med taklisterna är på plats! Jag har fyllt alla skåp och lådor. Återstår att se hur allt funkar i praktiken nu när en hel del saker bytt plats. Igår premiärkokade jag i nya köket, och maten blev till och med riktigt hyfsad.

I början av projektet tänkte vi spara en del av stommarna, de som var vita, men eftersom stommarna låg ovanpå socklarna och inte stod på egna ben, hade vi ändå blivit tvungna att skruva loss alla skåp, och det arbetet hade till slut blivit nästan lika dyrt som att byta rubbet. Det här var i det skedet som vi tänkte använda samma köksleverantör som när vi byggde huset.
Vi valde en annan leverantör, och de nya måtten motsvarade inte de gamla till 100 procent, så det blev att byta allt, och jag måste ju erkänna att det är skönt när allt är nytt och fräscht.

Idag tänkte jag visa lite före- och efterbilder. Jag har hittills inte velat visa mycket av vårt gamla horrorkök, men nu när det endast är ett minne blott, kan jag förmå mig att lägga upp några bilder på hur det såg ut innan. För femton år sedan var det ett fint kök...

Hela köket ser så mycket större ut när skåpraderna som tidigare gick ända upp till taket och de gamla högskåpen (skafferiet + "Tupperwareskafferiet") är borta. För att inte tala om den nya, fräscha färgen.



Det är också underbart att stå vid spisen och röra i kastrullerna nu när det är så luftigt och ljust där i hörnet. Nu efteråt fattar man hur inträngd och instängd man egentligen känt sig tidigare.



Nu gläds jag inte bara åt att det är jätteljust där inne, men också åt att jag har mycket arbetsyta och framför allt avställningsyta. Det passar ju en ekorre som jag, som tycker om att samla på sig en massa prylar.



En hel del pytsor åker ut. En del sparar jag till sönerna, men jag misstänker att Tuppewarebyttor inte är så pop, så dem ska jag försöka bli av med på någon loppis i något skede. Sedan när krafterna efter denna stressiga vår återvänder.

Bilderna blev lite mörka, för det regnade när jag fotade imorse. Men jag tackar ändå inte nej till regnet, och det gör nog inte naturen heller. Den visar sin tacksamhet genom att bli grön över en natt - underbart!