Dop

Maken och jag har fått den stora äran att bli faddrar till årets sötaste gossebarn. Igår var det dopdags i vårt nya gudbarns vackra hem i Karleby.

Underbara blomsteruppsättningar gjorda av mammans kusin.



Söndagseftermiddagens festföremål i festutstyrsel, så söt och så lik sina två äldre syskon.



Här är gossen med sina fina föräldrar, men i det här skedet visste vi inte ännu vad han skulle få för namn. Spänningen steg i väntan på att prästen skulle anlända, vilket han gjorde en hel timme försenat p.g.a. att föregående tillställning drog ut på tiden. Medan vi väntade, ordnade vi en tävling där var och en fick gissa barnets namn. Det blev bara förlorare i den tävlingen...

Nu vet vi vad han heter!



Stolt gudmor Ingela med Kaspian Leonard, född den 26 juli 2010.

Vi har gjort Åbo med omnejd

Den här helgen har vi avlagt ett besök i min forna studiestad Åbo i den sydvästra delen av vårt land. Maken och jag hade ursprungligen tänkt åka till Stockholm över ett par dagar i veckan som kommer, men i och med att vår äldre son måste åka ner till Åbo för att frånvaroanmäla sig på universitetet (han ska börja studera historia, men ska göra sin militärtjänstgöring nästa år), bestämde vi oss för att slå flera flugor i en smäll och byta stad. Det lustiga är att vår bröllopsresa för 20 år sedan gick just till Åbo för att jag skulle frånvaroanmäla mig på samma universitet, fast av en annan orsak. Maken och jag bodde till och med på samma hotell nu som då för 20 år sedan.

Efter att vi skjutsat sonen till akademikvarteren och ätit lunch på stan, skiljdes våra vägar och vi fick en "romantisk" helg på tumanhand. Hur romantiskt maken tyckte det var att springa i inredningsaffärer i dagarna två är en hemlighet han håller för sig själv.

Efter att vi skannat hyllorna i inredningsaffärerna i stan (dåligt utbud) åkte vi ut till Adalmiinan Helmi i Pemar. Inte heller där hittade vi något tillräckligt intressant, förutom fåren som betade alldeles utanför fähuset som blivit ombyggt till affär.


På kvällen hälsade vi på sötaste Selma och hennes familj. Är det faktiskt tillåtet att vara så gullig som hon är?


På lördag morgon styrde vi kosan mot Pargas, som trots sin ringa storlek har förmånen att ha tre mysiga inredningsaffärer. Först besökte vi Villa Wenla, därefter Tre små rum och till slut Mosters inredningsbod . Äntligen hittade jag något att ta med mig hem!



Efter att vi plockat upp ungdomen i Åbo styrde vi kosan lite norrut mot Reso och Ikea, men innan Ikeabesöket åkte vi några kilometer inåt landet för ett besök på Loviisan aitta , också det en affär inhyst i ett gammalt fähus. Där fanns verkligen mycket ögongodis, men inte ens där hittade jag mer än en artikel som måste få följa med hem. Antingen har jag blivit kräsen eller så har jag redan allt jag behöver. Eller så får jag skylla på förkylningen som inte riktigt släppt taget om mig än.

Tittar ni riktigt noga på bilden ser ni maken på väg ut ur affären. Jag gick faktiskt ut före honom. Det om något säger väl att jag blivit lite mätt på affärer efter två intensiva dagar i "storstan"!

Oh Happy Day

Idag är en bra dag! Min kusin, hans fru och dessa två små troll har idag fått ett alldeles pinfärskt tillskott till sin familj - en lillebror! Stort och varmt grattis till er alla fyra och all världens lycka till den nyfödde!



Idag gick sommarens andra bloggträff av stapeln. Vi träffades i Åminne i Malax och hade picknick vid havet. Den här gången var det fem bloggare och en bloggläsare, men soon-to-be-bloggare (hoppas jag), som träffades. Tre av sällskapet bor i USA men är just nu i Finland för att fira semester, och då måste vi ju givetvis passa på att sammanstråla. Det var riiiiktigt roligt att träffa er alla. Detta gör vi om nästa sommar!

Ett år och söt som socker

Från Öja styrde vi en bit norrut till Karleby, där vi förärade stadens affärer ett besök. Vi sprang också på Sabina och två av hennes rara töser (like mother, like daughter) på stan. Världen är allt liten!
Efter vår shoppingtur var det dags för kombinerat 1- och 63-årskalas. Jag kan inte låta bli att lägga upp bilder (med tillstånd) på sötaste Selma som precis fyllt ett år. Se själv vilken godbit hon är.

Allt ljus på Selma

Igår, lördag, fick vi den stora äran att närvara vid lilla kusinbarnets dop i Mikaelsalen i Karleby. Festföremålet uppförde sig exemplariskt under ceremonin och tycktes njuta av uppmärksamheten. Söt som en docka är hon, fast det är ju inget under, hon har ju goda gener från både mors och fars sida.




Dopbuketten var en dröm i rosa, nästan lika söt som Selma själv.

Helgrapport

Några tiopoängare fick jag dela ut, för visst var det på stugan vi var, älsklingen och jag! Det blåste rätt friskt redan på fredag kväll när vi åkte ut, och den vinden ville inte mojna alls under helgen. På lördag gick vi ut till "skogs" ett tag och kom hem med tre liter vildhallon. Det är faktiskt första gången i mitt vuxna liv som jag plockat vildhallon. I vanliga fall brukar jag hålla mig till de odlade vi har hemmavid. Igår kokade jag hallonen till sylt - också det "a first" för mig!

Trots vårt nya vindskydd valde jag min klenis att stanna inomhus största delen av helgen, fast det är ju också mysigt mellan varven. Inte behöver man vara en friskus precis hela tiden ;-) Och jag fick ju verkligen ny, frisk luft i lungorna under hemresan i regn och rusk på söndag förmiddag.

På fredag innan vi åkte ut, hämtade jag ut ett paket på posten. I paketet låg ett par nya kökshanddukar till stugan och ett nytt sängöverkast. Problemet är bara att jag inte vet var jag ska ha det senare - hemma eller på stugan. Jag kan ju inte göra som med vår nya radio - ständigt kuska den mellan våra två ställen...


På söndag eftermiddag fick vi besök av vårt allra färskaste tillskott till släkten - och jag smälte direkt.

Babynytt och annat

Igår begåvades vår släkt men en sprillans ny liten flicka. Hon är så efterlängtad och hjärtligt välkommen till världen. Lycka till på färden, lilla vän!

Det har varit ett himla tjat om mojitos den här sommaren, och nu hade vi äntligen ingredienser hemma och tid att fixa oss varsin sådan. Så här i efterskott kan jag konstatera att jag borde kört mixern en liten stund längre, för myntastrimlorna spreds överallt i munnen och vi såg ut som aliens i käften efteråt. Smaken var det dock inget fel på!

Jag har rumsterat om i svärmors kök och plockat hem lite grejs därifrån. De ska så småningom (läs alldeles snart!) hamna i mitt utekök. Maken (den bästa tänkbara) har rynkat på ögonbrynen, klättrat på stege, skuvat och donat i dagarna två, och nu är köket fem före färdigt att tas i bruk! Hipp hurra!



I förmiddags kom jag mig äntligen för att skörda spenat, men jag var visst för sent ute, för det fanns inte mycket att ta vara på i spenatlandet. Att jag aldrig kommer ihåg att det är för sent när spenaten väl börjat blomma. Jag måste skriva upp det på näsan nästa år. Näsan är ju så stor, så jag borde se texten om den står där! Dillen var precis mogen att skördas. Jag brukar vara sent ute med den också.


Hur snäll postutdelare har du? En sådan här fick jag på posten idag! Fast det är ju inte postutdelaren jag ska tacka, utan snällaste Ann-Christine som skickat den till mig. Tusen, tusen tack! Både färgen och budskapet är som gjorda för mig!

Vilhelm, två månader

Jag måste som hastigast slänga in en bild på lille Vilhelm som jag precis varit och hälsat på. En pigg och söt ponke, även om han hann somna innan jag kom ihåg att ta fram kameran.

Liten bebbe blir stor

Så här liten var han när han föddes för sjutton år sedan. Jag led av graviditetsklåda, eller hepatos, och blev igångsatt vid 38 veckor, men läkarna bedömde att babyn slutat växa redan två veckor innan.

Idag fyller han sålunda år och har hunnit bli flera centimeter längre! Grattis Lucky Luke!