En så här färggrann dukning har jag aldrig haft tidigare, men det gäller att smida medan järnet är varmt. Duken köpte jag redan förra sommaren, men då var jag inte riktigt mogen för denna färgprakt än. Under vintern har jag mognat så pass att jag nu klarar av den. Inte bara det, jag störtgillar den nu.
Solen lär lysa med sin frånvaro i kväll, så vi får hoppas att värdfolket och gästerna lyser upp tillställningen i stället. Och så hoppas vi givetvis att maten blir någorlunda lyckad. I mitt huvud låter det åtminstone gott, det jag ska bjuda på.
Ha en riktigt trevlig valborgsmässoafton nu, allesamman, och en glad första maj på det!
