måndag 4 november 2013

Närkontakt med en kossa





Min erfarenhet av Highlandkossor är ju inte direkt stor, men hittills har kossorna alltid sprungit i från mig när jag närmat mig dem tidigare. Nu har jag dock fått uppleva undantaget som bekräftar regeln. Den har fina damen lämnade sina kokompisar så fort hon fick syn på mig, vadade rakt över den leriga ängen och ställde sig precis mitt framför mig där jag stod på andra sidan stängslet. Där stod hon sedan och poserade och lät mig fota henne ur alla möjliga vinklar. Och inget hade hon för det, jag hade inte en endaste godsak att ge henne som tack för visad vänlighet. Jag tror hon blev besviken på mig, det ser man ju i hennes ögon.







De där hornen skulle man verkligen inte vilja ha i sidan. Inte någon annanstans heller, för den delen. Jag får nog se till att ha med mig lite kogodis nästa gång jag hälsar på kogänget där ute i skärgården.




Vid vår båtbrygga var det lugna puckar denna mulna höstdag.

9 kommentarer:

Snäckskalsdalen. sa...

Dom verkar vara som en Golden Retriever hund, Highlandkossorna, gillar lera och geggamoja och har världens snällaste ögon!
Och åååå så vackert det är på ert land!
Kram

Liljas Corner sa...

Dom är så otroligt fina. Jag skulle kunna ha ett par i min skog här bakom. Fast hornen ska man väl nog ha respekt för...

Syssis små funderingar sa...

Det var en maffig kossa må jag säga. Så otroligt vacker bild från bryggan.

mammaxtre sa...

Vid er båtbrygga, där skulle jag trivas mycket bra. Jösses så vackert!

Kram

Annika sa...

De är SÅÅÅ söta de där Highlandkorna.
Jag stannar bilen ibland då jag ser dem på en gård i Nämpnäs där jag brukar åka förbi.
SÖÖÖTA!!!
Er brygga är underbart, underbart fin. Alla årstider.
Kram!

Sabina sa...

Uuj vilka horn! Det skulle inte vara kul att bli stångad av dessa! Men gulliga är de att se på, på passligt avstånd och från andra sidan stängslet :)

kram S.

ACStyle sa...

Dom är ju så söta!
Vi som hade såna som grannar och bara besökte dom ett par gånger...
Hmmm... undrar vad kossor gillar för godis?

Må så gott!

Bella sa...

De är ju så söta!! Men ett horn i sidan hade jag inte velat ha :)

Så lugnt och fridfullt det ser ut nere vid båtbryggan, harmoniskt...

Hoppas dagen varit bra!

Kramar Bella

alegni sa...

Agneta, när du skriver så där är jag glad att vi inte har hund... ;)
Bilden underst är från båthamnen därifrån vi beger oss ut när vi åker till stugan. Men där ute hos oss är det ju ännu finare, haha. Kram.

Lilja, jo, de där hornen är nog inget att leka med.

Syssi, maffig var ordet!

mammaxtre, fast den här gången var det ganska svalt där.

Annika, jo, jättesöta! Jag blir alldeles till mig varje gång jag ser dem! Svedjehamn är fint, jo. :) Kram.

Sabina, precis så, på avstånd och på andra sidan stängslet!

AC, förmodligen kotoffe!

Bella, fina kossor, ja! Det är inte ofta det är så lugnt där i hamnen. Konstigt nog blåser det ofta till havs. :)