Wednesday, 11 February 2009

Moffas brev

Jag har sparat några brev som jag fick av min morfar när jag var liten. Jag skrev visst ofta brev till honom när jag var sjuk, för i alla brev önskar han att jag ska krya på mig. I brevet här nedanför berättar moffa att han fått min lyckorya klar och att han tänkt på mig under hela arbetet och att han knutit in många kärleksfulla tankar om mig i ryan. Han ville att ryan skulle bli ett minne av honom, min egen moffa. Under alla dessa år har ryan hängt på väggen i mitt rum i barndomshemmet, men nu har jag bestämt att den ska få flytta. Faktiskt förstår jag inte varför det inte hänt tidigare!
Sitt sista brev till mig skrev moffa fredagen den 14 april 1972, en vecka innan han dog, och i brevet ser han fram emot sommaren och att eventuellt få följa med till vår sommarstuga och meta abborrar, det som han tyckte bäst om att göra. Tyvärr fick vi inga fler somrar med moffa. Han dog hos oss tidigt fredagen därpå, och efter den dagen har inget varit sig riktigt likt längre.

10 comments:

Galleri MochB said...

Så fint du skriver! och var glad för alla minnen du har kvar av honom.

Sabina said...

Vilka härliga minnen att bevara och ännu trevligare att du har breven kvar! I dagens värld när man bara skickar email och sms till varann - det finns ju inget personligt att spara. Även för kommande generationer är det roligt att ha gamla brev i förvar.
Ha en trevlig vändag imorgon!
Kram S.

Lena said...

Åh.. vackert... på alla sätt och vis!
Ha en bra vändag, min vän!

Huset på landet said...

Vilken fin morfar du har haft! Du måste ha varit hans ögonsten! Härligt att ni har kvar breven och att du har minnessaker, såsom ryan kvar.
Ha en riktigt härlig vändag!

Anonymous said...

Vad mysigt att få brev ifrån sin morfar. Handskrivna brev är det mest personliga man kan få, enligt mig iallafall.

Kramar om!

Anonymous said...

Vilka underbara minnen du har!

Lotta said...

Min morfar var också speciell för mig. han gick bort när jag var 13. Har en sprattel-tomte jag fick av honom när jag var ett år. den är mig oerhört kär. annars har jag bara svaga minnesbilder av honom numera. men jag tror han finns runt mig ibland. kollar till mig. det känns tryggt :-)
Ibland kan jag sörja honom riktigt mycket fas det är 20 år sedan han gick bort. Speciellt när man läser din fina text om din morfar! Härligt med såna minnen! Ha en bra helg!
Kram!

Lilja's Corner said...

Va härligt ändå att ha kvar breven som minne. De ser så vackra ut! Och du skriver så vackert.

Ha en bra vändag imorgon!

zinkbaljan said...

Men du jag blir alldeles rörd! Himmel vad gulliga brev!!! VILKEN MOFFA!!! Åhhh...
Han var ju för gullig!!!
Kram på dig

Kamomilla said...

Oj, vilken klump i halsen jag fick...