tisdag 24 augusti 2010

Närturism

Under vår sista gemensamma semestervecka idkade vi lite närturism. Vi åkte ut till skärgården för att plantera nya blommor på svärföräldrarnas grav och på samma resa besökte vi äntligen museet i makens hemby. Det är något vi talat om i åratal att vi borde göra, men inte förrän nu blev det av. Det var egentligen ganska lyckat att tajma besöket till just denna sommar, eftersom vi i och med tömningen av makens hemgård skänkt en del prylar till just detta museum. Museet ligger alltså i Björköby och heter Mårtes (och uttalas 'moortes' på den lokala dialekten).

I anslutning till gårdsmuseet finns också ett motormuseum. Dit skänkte vi bl.a. en gammal tv och makens gamla motorcykel. Min blick fastnade förstås på en gammal bensinpump med den välkända Shellsnäckan på eftersom min morfar var den första att öppna en Shellmack i Gamlakarleby.


Så här såg förresten min morfar ut medan han ännu var med i arbetslivet, sedd med min mosters ögon och tecknat av henne nådens år 1955 när moster var 18 år och hennes far, min morfar, var 60.

I anslutning till själva Mårtesgården finns en liten museigård till. Det här lilla huset fungerade som byns museum förut innan det större huset på Mårtes tog över den huvudsakliga uppgiften. Orsaken att den här lilla stugan fått museistatus är väl främst (min tolkning) att den fungerade som befälsplats för den ryska armékår som var inkvarterad i Björkö i mars 1809 och som senare tågade över isen till Umeå för att anfalla Sverige.

Efter besöket i Björköby åkte vi till den nya kuriosa- och inredningsaffären Quriosa som finns på fastlandet, men fortfarande i samma kommun som Björkö och Smedsby, där vi själva bor. Det var en trevlig liten affär, men konstigt nog kom jag tomhänt hem därifrån. Jag måste först smälta alla intryck, scanna några varv här hemma och fundera ut om jag faktiskt behöver det jag fastnade för där inne.

Resultatet av min förhandlingsrunda med mig själv var att jag nödvändigtvis måste avlägga ett nytt besök i affären (som endast har öppet två dagar i veckan), och det gjorde jag en och en halv vecka senare. Här gäller det att vara tålmodig, förstår ni.

Under det besöket kom jag bl.a. hem med en gammal karaff. Den hade jag hållit i handen redan under första besöket, men lagt tillbaka på hyllan eftersom jag inte var helt övertygad om dess förträfflighet. Efter moget övervägande konstaterade jag att jag måste köpa den, för den fanns ju endast i ett exemplar, och om jag hade lämnat den kvar i affären och bestämt mig för den vid ett senare tillfälle, skulle den säkert inte ha funnits kvar då längre. Jag är nöjd över beslutet. På den här brickan hamnade karaffen. Den står bredvid makens whiskyglas och innehåller sonens whisky. Hos oss bidrar vi alla för att mors ögon ska få känna sig nöjda.

13 kommentarer:

Nette Cecilia sa...

Härlig dag ni hade i Björköby,Karaffer är ju mina favoriter bland glas föremål,du har hittat en vacker en,Du må tro att jag höll i många på marknaden i lördags ,men ingen kom med hem . Kram Nette

syssi sa...

Nostalgi i stora mått. Vissa saker behöver man bara få hem:)

Odin sa...

Ibland glömmer man bort att turista i hemknutarna. Men just en sån dag kan man få uppleva mycket nytt som man inte ens viste fanns i ens närhet.
Vacker karaff! Förstår att den var svår att motstå och dessutom fick du ju andvändning för den:-)

Ha det gott! kram

Huset på landet sa...

Vilket mysigt museum, å så snällt av er att skänka grejer dit! Karaffen är söt, visst ska man köpa det man fastnar för. Det finns ju inget värre än att älta nåt man inte köpte sen då det är för sent ;). Jag missade ett klaffskåp för 10 euro på auktion i söndags och det grämer mig så!!

Kram, Nicole

Maja sa...

Åh, är det den Shellmacken som finns kvar ännu - där nära gamla vattentornet i Kokkola? Som passande nog är en bilskola numera (har jag för mig).

Bra idé det där med närturism, förresten. Man borde syssla med sådant mera!

Jenny sa...

Vilken trevlig dag ni hade!

Fin bild på din morfar, coolt att han hade den första Shellmacken i Gamlakarleby:)

Jag hade oxå ångrat mig om jag inte köpt den fina karaffen!

Kraam Jenny

Jenny sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
StrandviksVillan sa...

Visst finns det många fina utflyktsmål här i Ö:botten! Man borde ju absolut bli bättre på att besöka dem.

Det var minsann en tjusig karaff! Vilken tur att den fanns kvar!

Ha en mysig kväll i regnet! KRAM!

Livet på Vestergård sa...

Vilken tur att du åkte tillbaka och köpte karaffen!
Jag vill gärna ha sällskap till Quriosa och nu kan ju du vägen. Vi får höras om det !
Ibland är det roligt att turista på nära håll, som ert museibesök.Speciellt intressant för er som skänkt saker dit.
Ha det gott! Kram Kicki

Gugis Pärlor sa...

Man glömmer oftast bort det som finns nära en. Men det finns ju så mycket att utforska även i våra trakter. Gamla museer är mysiga. Till Quriosa har jag varit på väg hela sommaren men har ännu inte nått målet ;O) Fin karaff, förresten!

Kram Gugi

Vardagslyx sa...

Låter som en trevlig tur! Och vilket tur att du tog rätt beslut när det gällde karaffen - självklart kunde den inte stå kvar på hyllan!

kram Pernilla

Lyckoslanten sa...

Trevligt inlägg! Visst är det förunderligt att man så lätt glömmer bort det som finns nära intill! Fint fotograferat från Quriosa dessutom. Min man blev så fascinerad av alla dessa byggnaders historia när han pratade med sin bekant som ligger bakom flytten av alla dessa hus. Vissa av de där byggnaderna har tidigare funnits i närliggande byar till oss.
Jättefin karaff! ♥

Helenas Hem -Om livet på landet sa...

ÅH vad jag älskar sådana gamla hus och saker! Så härligt att få gå runt och titta på allt.

Å så snällt att skänka grejer.

En jättefin karaff!
KRAM