1/2011

Hallå, kära bloggvänner, och god fortsättning på det nya året! Vet ni hur trist (och svårt) det är att försöka låta bli att sätta sig vid datorn? Den som är mitt bästa (och i princip enda) arbetsredskap och framför allt min viktigaste kanal ut till omvärlden. Min arm kvider av smärta de korta stunder jag återupptar kontakten med omvärlden. Min omgivning vill att jag kontaktar hälsovården, men jag brukar försöka låta kroppen läka ut av sig själv, så jag ska ge den en sista chans ännu.

Förra veckan var jag i stället social i verkliga livet. Jag hade en träff med en bloggkompis på stan och handlade bland annat lyktan på bilden här ovanför. Maken och jag hälsade på hans släktingar och vi hade besök av söta Selma med föräldrar från Åbo.

Nyårsaftonen tillbringade vi hos goda vänner och vi blev bjudna på så god mat att jag nästan började gråta på kuppen. Efter maten kom årets roligaste sällskapsspel Rappakalja fram och det kunde vi inte slita oss ifrån under resten av festen. Jisses, så kul det var! Vi var så inne i spelet att vi inte ens tog oss tid att hedra övergången till ett nytt årtionde på stående fot, utan skålade bara in året i förbifarten medan vi koncentrerade oss på våra förklaringar till de märkliga orden i spelet. 

Vis av erfarenheten har jag insett att det inte lönar sig att bjuda på nyårsdagsmiddag den första januari, utan att det är lite smartare att skjuta upp måltiden med en dag eller så. Det gjorde vi alltså detta år. Det blev en trerätters för fem pers på söndag, och alla åt med god aptit. ;-)