Hemma hos Nils

Häromdagen åkte vi ut till makens hemby ute i skärgården för att hälsa på hans morbror som bor kvar i hemgården, d.v.s. i det hus där makens mamma och hennes tio syskon växte upp. I storstugan hemma hos Nils finns de möbler som är så typiska för denna skärgårdsby - dörrsängen (som heter så eftersom den står strax innanför dörren), vinkelskåpet, innersängen (som i sin tur kallas så för att den står i ett hörn längst in i rummet) med tillhörande tallrikshylla och ytterligare ett storskåp. Likadana möbler, fast med annan färgsättning, fanns i makens hemgård, men dem blev vi tvungna att sälja för ett år sedan eftersom de inte passar in i stilen hos oss. Om vi mot förmodan hade velat ha dem, skulle vi ha blivit tvungna att höja på rumshöjden hos oss, annars hade möblerna stuckit upp genom taket till kallvinden. I rätt sammanhang är möblerna väldigt charmiga, även om de brokiga färgerna som sådana inte tilltalar mig. Just nu. Smaken, i alla fall min, har ju en förmåga att ändras med åren.

Här dukas det upp med ett riktigt kakbord när man hälsar på. Nio olika sorter bjöds det på denna dag, men nej, jag smakade inte på alla. Vad tror ni om mig? ;-)