Hästflicka är jag icke, och har aldrig varit, men av någon anledning är jag svag för prydnadshästar. Dalahästar har jag så många av, så det täcks jag inte ens dra upp här, men ändå tyckte jag tydligen inte att de var tillräckligt många, för plötsligt fick jag ett starkt sug efter en sådan här gunghäst. Kanske den påminner mig om gunghästen jag hade när jag var liten. Den hästen hade nämligen min älskade morfar snickrat. Inte till mig, men till min kusin Dan-Anders, som sedan gav den till mig när han inte behövde den längre. Sedermera gav jag den tillbaka till Dan-Anders lillasyster Britt-Marie, och vad som hände med den senare, känner jag inte till. Anyhow, hästen var vit, men en gång när Dan-Anders var hos oss, fick vi för oss att omvandla den till Lilla Gubben, så vi målade svarta prickar på den, och sedan kunde vi leka världens starkaste barn hur lätt som helst. Ja, ja, det var tider, det...
 |
| Här rider min kusin Christian på gunghästen! |
7 comments:
Gissade att det var just den där hästen du pratade om. Jag stod och fingrade på den igår också :-) Riktigt fin är den!
Busig redan då?
Det var en fin häst det där!
Hörde att det var en häst på tal.
Fin! Passar hos dig! ♥
Onpa kaunis heppanen! Mä sit taas oon ollut oikee heppatyttö joskus, hoitoponi ja kaikkea. :)
Christian näyttää aikast metkalta! :D
Gillar dina hästar! Båda är helt underbara - på olika sätt!;)
Kram Pernilla
Allså den är ju ljuvlig!! En just sån där måst ha-grej! Var får man betala sig sjuk för en sån????
Den hästen kom också hem till mig igår :)
Post a Comment