Wednesday, 11 January 2012

Treats


Helt solokvist kom hon ju inte när hon färdades över Atlanten, vår Nissa-Marie. Med sig hade hon lite vägkost, som hon lyckligtvis inte hade behövt hugga tänderna i, så vi fick både kaffebönor och choklad från det stora landet i väst. Den finaste konfekten hann jag inte ens föreviga, förrän den försvann i diverse magar. Den andra chokladen hade ett fint omslag, inte minst på avigsidan, där det fanns ett utdrag ur Shakespeares Romeo and Juliet.
Vilken tur förresten att jag hade en helt oanvänd kaffekvarn på "skulla" (kallvinden), så vi kunde mala bönorna till fint bryggkaffe. Faktiskt har jag också en riktigt gammal kaffekvarn, men den är obrukbar eftersom jag i tiderna försökte mala sönder en leksaksbil i den. Bilen fastnade förstås, och går inte att få ut därifrån längre. Jag var rätt påhittig som barn, kan jag lugnt konstatera så här i efterskott.

11 comments:

Annika said...

Vad tyckte du om det amerikanska kaffet då?
Själv har jag precis börjat glädja mig åt att samtliga mataffärer här börjat sälja Gevalia i parti och minut.
Nu väntar vi bara på Presittenti och Kulta Katrina ;-)
Amerikansk choklad är väl sådär, eller vad jag ska säga.
men kul att ni fick prova ngt nytt. Alltid ROLIGT!!
Kramar!

Nette Cecilia said...

Väcker minnen till liv från resan västerut där maldes det kaffe alla dagar(Canada) men jag vet inte vi har nog godare kaffe ,kram nette

Lyckoslanten said...

Hoppas det smakade! Jag har druckit svagt kaffe i Minnesota, men kanske det där fick godkänt. Mycket som har hänt här hos dig. Hoppas han klarar sig fint sonen! Försöker leva i återhållsamhet när det gäller choklad! Såg en fin bild på dig där i högerspalten! ♥

Mina dagar said...

Kul med nya smaker! Eller hur var dom?

Påhittig ja´. Undrar varför just en liten bil? Lekte du bilskrot kanske?!

Kram Eva

Nyanser av vitt said...

Att mala bilar är kanske inte det mest lyckosamma men en rolig liten historia :O)
Kram Agneta

Liljas Corner said...

Kanske skulle du ha blivit bilskrotare istället för översättare?!

Fina bilder från skären. Oj, varför tog man inte en tur upp i Saltkaret då Dagmar härjade? Det skulle ha kunnat bli häftiga bilder. Fast å andra sidan skulle det kanske ha varit lite väl äventyrligt...

Karin Lindström said...

Hej Ingela!

Vad trevligt med lite godsaker. Hoppas allt är bra med dig. Jag är en sån dålig bloggare nu, hinner inte riktigt med. Så är det i livet ibland, man får prioritera ;)

Ett riktigt bra 2012 önskar jag dig också.

Varma kramar
Karin

Karin Lindström said...

Ps, vad skoj med era reportage! Hojta till om det går att se dem i Sverige oxå ;)

Vardaxlyx said...

Hej! Nu har jag traska runt och tittat in din blogg och jag bara älskar den =)
Grymt bar blogg alltså!
Jag vill önska dig en trevlig torsdag!
Kramkram i massor!

Snäckskalsdalen. said...

Kul med paket från främmande länder! Din första karriär? Mala bilar i kaffekvarn? Kul läsning, jag skrattade till där! Kram

Karin Rush said...

Lyckoslanten - I'm from Minnesota and my family and friends drink quite strong coffee. There are some people here that don't but I've found most here drink as strong or stronger than I've tasted in Europe. I'm sorry you had a bad experience.