Experiment, sushi och återanvändning

Det har ju blivit väldigt poppis att göra sin egen surdeg numera, och det måste jag förstås pröva på, även om processen inte riktigt passar en sådan som jag, som har dåligt tålamod. Det tar nämligen flera dagar att få till stånd ett surbröd om man startar från noll. Först ska surdegsgrunden jäsa i tre dagar. Därefter tar det ytterligare ett dygn innan du kan hugga tänderna i ett nybakt bröd.

Min surdeg startade jag redan söndagen den 2 augusti. Allt gick enligt planerna fram till den dagen när brödet skulle bakas, för då hade jag inte tid att vänta på jäsningen, och mina bröd blev mer lik ugnspannkakor än bröd. I tisdags tog jag fram en klick surdegsgrund igen, och skulle göra ett nytt försök, och igår lyckades jag äntligen trolla fram två fina rågbröd. SÅ GOTT!

Givetvis måste jag testa min nya brödpåse som jag fick av vännen W. nyligen. Den ska hålla brödet färskt, inte torka ut snittytan eller göra skorpan mjuk. Hittills har den åtminstone funkat! Återstår att se hur brödet känns imorgon - om det finns något kvar av brödet då, vill säga.

På måndag kväll hade vi en liten sushibjudning i vår kuvös. Vi hade bjudit hem två familjer som inte tidigare prövat på den här typen av mat. Gästerna såg ut att gilla det de bjöds på, men ändå blev det en hel del över av de 200 bitar jag fixat, så maken och jag åt rester följande dag. Inte ens då lyckades vi göra slut på allt, så jag ringde en granne och sa att hon fick komma hit med en burk och hämta hem lite mat. Igår ringde hon och tackade. Roligt att resterna fick komma till ett gott hem :-)

Förra året rev maken vår gamla terrass inför uterumsbygget. Våra gamla terrassräcken sparade vi och tänkte att de nog kommer till användning förr eller senare. Redan någon vecka senare kläckte vi en idé om att foga ihop dem till ett vindskydd/en skärm att ha på stugan. Lika snabbt som vi kläckte idén, glömde vi bort den, ända tills alldeles nyligen när vi stekte plättar på stugan och hade behövt ett vindskydd. Igår gjorde maken slag i saken, åkte till affären och köpte några gångjärn och någon minut senare hade han skruvat ihop bitarna. Inget dåligt resultat, eller hur?