I går kväll följe jag med grannfrun och hennes dotter till gallerian närmast oss. Som sällskapsdam och smakråd, för hon skulle titta på en ny vinterjacka till sig själv. Så gick det som det brukar... Hon hittade inte det hon ville ha, i stället hittade jag en jacka till mig själv, hon köpte ett par vinterstövlar till sin dotter och jag blev kär. I skorna här ovanför. Dock åkte jag hem utan dem, för jag ville sova på saken (korkat, någon annan kunde ju ha hunnit köpa dem innan jag hann till affären igen i dag på eftermiddagen). För att försäkra mig om att det inte fanns ännu lämpligare skor i någon annan av stadens affärer, begav jag mig på skojakt kring lunchtid i dag. Det var i och för sig helt onödigt, för har jag fallit för något, går det inte att vrida huvudet åt andra hållet längre. Alltså blev skorna mina. Och de känns ta mig sjutton som om de var formade efter min fot. Jag sitter här i mitt arbetsrum med skorna bredvid mig i skrivande stund. Så att ingen ska ta dem i från mig.
7 comments:
Tjusiga! Jag förstår att det var kärlek där... Fast ärligen trodde jag inlägget var tillägnat maken när jag läste rubriken :-)
Ha en skön kväll! Kram
Ja men de där sitter ju som gjutna på dina fötter (om det inte är grannens)! Ja det är nog bara att slå till när kärleken drabbar en!
Tsaikkaglasen du visar i förra inlägget har vi använt från och till och idag köpte jag faktiskt glögg så de kommer snart att dammas av igen. ♥
Det där ser ju underbart mjukt ut på bild också ,dom kunde jag också tänka mig men lite fel färg till svarta Sara ,kram nette
De ser verkligen jättemjuka och sköna ut. Snygg färg dessutom! Jag gillar!
Snyggelisnygga, och ett extra + om de är bekväma också!!!
Bäst att hålla hårt i .... ;)
Ha det bra!
Jättesnygga!!
Otroligt snygga! Inte undra på att du är kär :-)
Post a Comment