lördag 13 augusti 2011

Skrynkligt!




Här får ni se den bistra sanningen - två skrynkliga anleten. Fast rynkorna kommer ju nödvändigtvis inte enbart av hög ålder, utan också av att vi skrattat - och skrattar - så mycket åt och med varandra, och av att vi plirat - och plirar - i solskenet bland annat i vår underbara skärgård.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Nog är ni för härliga, tycker moster

Taina sa...

Det är fint med skrynkel, speciellt när det finns sådana härliga anledningar till dem, som de du beskriver!

Kramar!

susanne sa...

det är skrynklorna som ger ansiktet karaktär, kära du! titta på alla ungdomar med sina släta fejs, de ser likadana ut allihopa, men sen i vår ålder ser man karaktärer, livet, skrattet, sorgen, lusten, plirandet och en massa annat! så var stolt över de fina rynkorna!
kram
susanne

susanne sa...

det är skrynklorna som ger ansiktet karaktär, kära du! titta på alla ungdomar med sina släta fejs, de ser likadana ut allihopa, men sen i vår ålder ser man karaktärer, livet, skrattet, sorgen, lusten, plirandet och en massa annat! så var stolt över de fina rynkorna!
kram
susanne