Koordinater och mögelost

Vi brukar alltid högtidligen hissa flaggan i topp när vi är ute på stugan, för det är ju trots allt inte många dagar om året hinner vara där och njuta. När vi är där, ja, då är det fest. Om det inte är arbetsläger, förstås.


Grabbarna har alltid tyckt att vi borde skaffa en nyare och snabbare båt, men maken och jag vill inte avstå från vår gamla (den är faktiskt äldre än jag, så den är verkligt gammal) trotjänare. I stället köpte vi en sprillans ny dieselmotor till den för ett par år sedan. Numera väljer grabbarna dessutom att stanna hemma i stället för att följa med ut till skärgården, så ingen klagar längre över farten. Eller bristen på fart, hur man nu vill se på saken ;-)

Vi har en ny favoritost. Den stinker som en pruttfabrik, men smakar himmelskt. Ackompanjerat av ett gott vin och en fantastisk utsikt en varm sommarkväll känns det som om vi är så nära paradiset vi kan komma.

I vårvintras beställde jag vår stugas koordinater som väggtext och nu har vi fått dem uppklistrade på två brädor och uppsatta på väggen. Texterna beställde jag av Minna med bloggen Penni ja Lilli . Nu hoppas vi ju förstås att vi aldrig behöver ringa efter räddningshelikoptern, men det känns ju tryggt att veta att vi, ifall olyckan är framme, lätt hittar koordinaterna utan att behöva börja gräva efter dem någon annanstans.

Förra sommaren övertygade maken mig om att stugan skulle se ut som ett kyrkkapell om vi målade vitt ända upp till taket, men nu är jag fast besluten om att penseln ska få svepa några varv där också!

Trevligt veckoslut

Här fortsätter blomförsändelserna att droppa in i högsommarvärmen. Jag har försökt jobba flitigt, men gissa hur kul det är när vädret är som det är? Nu har jag i alla fall satt punkt för denna vecka och inleder härmed veckoslutsfirandet. Hoppas ni har det skönt alla ni där ute i bloggosfären och i den verkliga världen!

Varmt tack

Tack för alla blomster- och andra hälsningar vi fått med anledning av svärmors bortgång.

Maken har varit jätteduktig och ordnat om begravningen. Själv har jag fullt upp på jobbet. Det har varit lugnt på den fronten i några veckor, men som alltid, dyker det upp massvis med uppdrag just när man skulle ha en hel del annat att sysselsätta sig med. Eller när solen skiner om man helst skulle sitta ute och njuta av grannvädre.

Sorgebud

Igår morse strax efter halv nio kom samtalet om att svärmor hade somnat in. Hon finns kvar i våra tankar. Vila i frid, Dina.

Midsommarmat

Smaklig fortsättning på midsommarhelgen till er alla! Hoppas att ni fått vakna utan huvudvärk idag!

Förmiddagsfika

Kanelbullar med blåbärsfyllning bjuder jag på idag. Vissa äter dem till förmiddagsfikat och vissa sjusovare till brunch eller lunch. Lika goda är de vilket mål man än väljer att äta dem.

Solen tittar fram bak molnen mellan varven, så riktigt dassigt midsommarväder har vi inte. Egentligen är det riktigt skönt att stanna hemma och bara slappa en dag som denna. Här finns ju också alla bekvämligheter, och man slipper hushålla med vattnet, som vi ju blir tvungna att göra på stugan, för där har vi varken rinnande vatten eller ström. Men jag klagar inte, vi har valt att ha det så när vi är där ute, och det är bara hälsosamt att lära sig leva utan dessa självklarheter någon dag då och då.

Fortsättningsvis önskar jag en trevlig midsommar till er alla. Puss och kram!

Trevlig midsommar!

Bloggträffen igår var supertrevlig, men det var ju egentligen ingen överraskning för mig. Jag visste redan innan jag träffade Ann-Christine/ Strandviksvillan och Nina/ Lilja's Corner att jag skulle trivas med dem. A-C och jag gjorde stan i flera timmar, men Nina träffade vi bara över lunch, tyvärr. Men är det inte fascinerande med bloggvärlden - man vet så mycket om varandra trots att man aldrig träffats förut.
Jag är så glad över allt som bloggandet tillfört mig personligen - alla härliga vänner och all inspiration!

Idag tjuvstartade vi midsommarfirandet med en bit god ost och lite cider - alkoholfri sådan - eftersom endera av oss snart ska hämta makens son från tåget. Det blir inget märkvärdigt firande för vår del i år (heller), för makens mamma ligger på sitt yttersta och vi vill finnas tillhands om det behövs.

En riktigt mysig midsommar till er alla därute!

Vaxduk och bloggträff

I förrgår hittade jag äntligen en vaxduk som sitter som gjuten i uterummet. Min förra kändes malplacerad från första stund.




Idag ska jag för första gången på bloggträff med bloggvänner från detta forum. Det ser jag storligen fram emot!

Litet av varje

Tack snälla Jenny på Kråkered för awarden! Jag blev jätteglad. Däremot är jag så tråkig att jag inte kan välja ut någon att skicka den vidare till, utan jag ger den till alla er vars bloggar jag brukar besöka.

Det var en salig blandning av nytt och gammalt i bakluckan på vår bil när vi kom hem från shoppingturen i lördags.

Maken tyckte den här skylten var så beskrivande för oss, så han kunde inte låta bli att köpa den. Själv håller jag inte med, men visst är den litet lustig trots allt.

Vad passar bättre än en ny fruktkorg nu när sonen sommarjobbar på ett grönsakspackeri.




Litet retrostruk är det över våra nya stugtallrikar. Den ensamma tänkte jag använda som kakfat eller som uppläggningsfat i allmänhet. Ska sanningen fram så är vi lite lata när vi är på stugan. Vi diskar oftast bara en gång - innan vi åker därifrån, så i vardagslag har vi ofta använt papperstallrikar. Nu när vi har fler tallrikar ska det bli en ändring på det, jag lovar att vi ska bli mer ekologiska och bara använda papperstallrikar i nödfall!

Moster ska snart flytta in i en lägenhet och i hennes loppishög hittade jag två fina kakformar. Jag provkörde faktiskt formarna igår för att testa om kakorna lossnar från formen. Det gjorde de och chokladkakorna blev jättegoda, men inte riktigt bildsköna eftersom jag bröade formarna med mannagryn, så ingen bild den här gången...

Burken med sommarbuketten låg inte i loppishögen, men den tiggde jag ändå till mig. Den har en gång tillhört mormor.

Som grädde på moset fick jag - med anledning av nittonårsdagen i söndags - ett smycke från Pearls for Girls av min gubbe.




Nu tycker jag att vi tar varandra i hand och dansar soldansen, för nu har det nog regnat tillräckligt för en lång tid framöver! Let's dance!

Helgnytt

Mycket vatten har hunnit flyta under broarna sedan mitt senaste inlägg, känns det som. På fredag fick jag ett samtal av yngre sonen som hade blivit erbjuden en biljett till söndagens (igår) Metallicakonsert i Helsingfors. Själv lyckades jag ju inte komma fram till biljettjänst när biljetterna släpptes i vintras, så ni kan föreställa er hur lycklig sonen var! Och storebror var aningen avundsjuk, fast inte så mycket som man kunde tro, för han fick ju faktiskt se bl.a. Mötley Crüe på rockfestivalen i Tammerfors förra helgen.

I helgen drabbades jag själv av lägesyrsel - ett godartat, men obehagligt tillstånd där kalkkristallerna i balansorganen i örat är på rymmen och förorsakar yrsel när man ändrar läge på huvudet. Världen snurrar runt med en sådan fart att man tror att man ska stjälpa omkull vilken sekund som helst, trots att man kanske ligger till sängs just då. Illamående blir jag också, och hela gårdagen gick som i ett rus, för behandlingen man kan göra för att få kristallerna att fastna tillbaka där de egentligen ska hålla hus, hjälper nödvändigtvis inte första gången man gör den. Gårdagens behandling lyckades inte, så jag måste göra om den idag, något jag brukar dra mig för, för det är så omåttligt obehagligt.

På fredag kläckte jag en idé om att åka till min barndoms shoppingstad på lite trevlig lördagsshopping, och när vi åkte var bilen full. Jag borde inte ha tagit med äldre sonen jämte flickvän, för sonen hittade förstås en skinnjacka som han inte kunde åka hem utan... Stans samtliga inredningsaffärer blev besökta, men faktiskt var det inte många saker som fick följa med hem den här gången. På loppis hittade jag några tallrikar som jag ska ta till stugan, och äntligen, efter nästan ett helt år, kan jag sluta harmas över de tallrikar jag inte hann vänta på att skulle bli utauktionerade på auktionen maken och jag besökte förra sommaren.
En hel drös med släktingar hann vi också träffa under turnén norrut, och jag kan lugnt konstatera att jag hade tur att födas in i den här släkten, för den är bara bäst!

Tur hade jag också som hittade min gubbe - också han bästa tänkbara - för snart 20 år sedan. Igår var det 19 år sedan vi förlovade oss. Eftersom alla småfåglar var utflugna ur boet, åkte vi ut till samma ställe där vi växlade ringar då det begav sig. Ingen romantisk plats i sig, men den har ändå en särskild plats i våra hjärtan. Följande konversation föreställde jag mig i mitt sinne innan vi gick in:

Jag: Känner ni igen oss?
Servitrisen (som för övrigt kanske inte ens var född nådens år 1990): Nää-ä...
Jag: Vi förlovade oss här för 19 år sedan idag!
Servitrisen: Men så spännande. Får vi bjuda på mat och en tur med vår limousin efter maten?
Jag: Ja, tack, gärna.

Nå, jag som är så blyg och försiktig täcks ju inte kläcka ur mig sådant, men en god pizza fick vi i alla fall äta. JA, vi förlovade oss faktiskt på en pizzeria! Vi orkade inte vänta tills efter maten och en mera lämplig plats :-D

När huvudet mår bättre ska jag fota lite av helgens anskaffningar, under tiden får ni njuta av en av mina nyaste favoritblommor.

Ögonfröjd en regnig dag

Så sent som igår önskade jag lite regn för att fylla på regnvattenskärlen vi har stående i alla husknutar. Nu har det regnat mest hela tiden sedan igår kväll och nu tycker jag det räcker med blöta för den här gången. Naturen har fått sitt och doftar alldeles underbart gott. Slutar det inte regna snart, börjar allt lukta ruttet i stället. Det vill vi inte!