Reportagedagen

Nu har vi tidningen (klicka) i vår hand! Så här ser den ut (så ni hittar den i affären):

Det var roliga, men svettiga dagar när Kamomilla var hos oss. "Vi" fotade nämligen flera reportage - både på stugan och här hemma! Nedan finns mina egna mobilbilder från den där dagen på skären. Kamomilla (klicka) har lagt upp bilder fotade med sin riktiga kamera på sin blogg, så kika in där också, vetja!

En gyllene afton

Oj, oj, i dag kommer tidningen (TERASSI) med reportaget från våra uteplatser ute i skärgården. Det är så spännande så man håller på att gå av på mitten. Medan vi väntar på att affärerna ska öppna och uppdatera sina tidningshyllor eller att brevbäraren kommer med dagens post ska jag ladda upp några gyllene bilder från förra helgen.

Afternoon Tea

I går hade jag bjudit hem ett par väninnor på afternoon tea, och det blev ju en kolhydratchock som heter duga. Visserligen har jag legat i "hårdträning" de senaste veckorna, men både magen och huvudet lider lite av sockerchocken i dag. Det var dock värt det, tro inte annat! 

Vi hade prickat in den vackraste av kvällar för vår träff och kunde njuta av augustisolen ända tills den gick ner bakom grannens hus. Gästerna - som ständigt har tusen järn i elden och sällan hinner koppla av - såg avslappnade ut när de begav sig hemåt, så jag tror både de och värdinnan var nöjda med aftonen. 

Fulingar

Sonen, som förärade oss med sitt sällskap på stugan i helgen som gick, tyckte att jag skulle ladda upp fula bilder på min blogg som omväxling, och jag är ju en mor som gör allt mina söner ber mig om, höhö. Varsågod, Ian, dessa kryp tillägnar jag dig!

Ögongodis

Så här på sensommaren finns det ju inte längre alltför mycket vackert att vila ögonen på i trädgården, men vissa pärlor hittade jag trots allt ännu. Vår pump till exempel, den såg så fin ut i morgonsolen häromdagen. Pumpen härstammar från svärmors fähus, men den är bara en prydnad numera. Fast ibland fungerar den också som fågelbo. Se här (klicka)!

Vår vidjehortensia mår inte så bra i år, men några praktexemplar till blomställningar har den i alla fall.

Hårdsmält kaka som maken bakade till mig förra sommaren i samma veva som han göt plattorna till tomatstigen.

Den här växten heter trollhår, i fall ni inte visste det:

Röd skörd

Det blir många bilder på grönsaker och sådant stuff så här års. I år är vi alldeles till oss av den goda skörden, för så här bra har saker och ting inte vuxit hos oss tidigare. Om det är den varma våren som är orsak till det, eller om vi bara fått grönare fingrar med åren kommer vi väl inte att få något svar på, men det gör inget. Vi är nöjda så här!

En gåva

Vår guddotter hämtade en både trevlig och vacker present när hon hälsade på i somras. Ätbara presenter är en god idé när man ska ta med sig något till någon som redan verkar ha allt. Fast det där med att jag skulle ha allt är ju en sanning med modifikation...

Storkyro av alla ställen

I lördags visste jag inte ens riktigt var Storkyro fanns, och nu har jag redan besökt kommunen två gånger! Som sagt var vi lite sysslolösa i lördags, och styrde således kosan mot just denna bit av Österbotten. Förutom den där diversehandeln vi hade som mål för vår lilla tripp fanns det ju en hel del annat att se där - bland annat ett minnesmärke över slaget vid Napo (fi. Napue) 1714 då Carl Gustaf Armfelts svenska trupper besegrades av de dubbelt så stora ryska styrkorna, en gammal medeltida kyrka byggd i gråsten och ett hembygdsmuseum, för att inte tala om det gamla fina andelsmejeriet, som i början av Oltermanni-ostens tid fick stoltsera på ostens logotyp. Allt detta var nytt för mig, så nu känner jag mig väldigt klok igen en tid. Det är egentligen skamligt hur lite man vet om sin egen närhistoria.

Några bilder från våra två utfärder:

Kruka och krysantem

I lördags kände vi oss lite sysslolösa, så vi hoppade i bilen och körde en bit inåt landet till en diversehandel vi besökt någon gång tidigare i förbifarten. Butiken levererade verkligen, för gubben hittade bland annat en förmånlig lödkolv och själv köpte jag en blomkruka. Så här i efterskott ser jag ju att jag borde ha minst en till, och känner jag mig själv, är vi snart på väg dit igen. Då kanske den fina medeltida kyrkan också är öppen för besökare, vilket den inte var i lördags, för då pågick ett bröllop där inne, och det är kanske inte så lyckat att tåga in just då. 

Det här inlägget skrev jag redan i söndags för att ladda upp senare, och senare, det är nu, det. I går vid lunchtid bestämde jag mig för att ta en liten paus i arbetet för att åka iväg till den där affären igen. Hem kom jag med två krukor till, och en vas. Kyrkan var stängd även då, men vi åkte runt en stund och tittade på andra sevärdheter innan vi styrde kosan hem till jobbet igen. Det känns väldigt lyxigt att kunna göra sådana här saker mitt under arbetsdagen. Det är för övrigt den enda lyxen egenföretagandet medför...

Efterrätt

På söndag ska det vara efterrätt, det är en tradition som jag håller fast vid. I går bakade jag årets första äppelpaj. Den smakade inte helt fel, om jag får säga det själv.

Mitt recept är världens enklaste: lägg äppelbitar i en ugnsform, häll på lite vatten, ca en halv deciliter, och strö över lite socker. Blanda 3 dl mjöl med 1,5 dl socker och arbeta snabbt ner 150 g smör i det. Bred blandningen ovanpå äpplena och grädda i 225 grader i ca 25 minuter.

Matsal under bar himmel

Nu har vi kommit till slutet av följetongen uterum hos oss. Den sista i raden av rum är vår "matsal" utomhus. Där äter vi bland annat när det är för varmt i uterummet. Så här kan de se ut när man dukar till skördefest en sommardag:

Inläggning

Vår historiker till son har återvänt till studieorten i sydvästra delen av landet, och med sig ville han ha mammas goda zucchiniinläggning. Han fick som han ville, jag blir ju så glad när barnen gillar det jag lagar. Enligt ursprungsreceptet ska det vara gurka och lök i inläggningen, men jag brukar ta zucchini i stället, eftersom vi är storproducenter av den grönsaken. I år tillsatte jag också chili, så det ska bli spännande att se om den gör någon skillnad i det hela.

Nu tycker jag att ni alla ska testa detta recept. Vill man inte göra en så stor sats, halverar man den. Eller så gör man som jag och trefaldigar mängderna. Mängden gurka/zucchini och lök behöver man inte vara så exakt med, man tar så mycket man vill. Lagen brukar jag dock göra precis efter receptet.

2 kg gurka/zucchini

1 kg lök

2-3 msk senapsfrö

Kryddlag:

5 dl ättika

3 dl vatten

3/4 dl salt

3-4 dl socker

Skiva gurkan/zucchinin och löken och varva dem i en eller flera glasburkar. Strö senapsfrö mellan varven.

Koka upp kryddlagen och häll i medan den ännu är het.

Inläggningen är klar efter ca två dygn och står sig i flera månader i kylen.