Lillajulklapp till barnet

Som jag skrev tidigare är det tradition hos oss att barnen ska få lillajulklappar. Det är inga stora saker det brukar handla om - i år fick grabsen varsin Kalle Ankas pocketbok att ha som dasslitteratur :-) Jag har tydligen också varit snäll, för i år kom tomten även ihåg mig! Ska sanningen fram så tiggde jag till mig den här julklappen. Jag beklagade mig för mamma och sa att jag inte fått någon lillajulklapp de senaste tjugo-trettio åren, och sedan skickade jag en länk till en viss pryl som webbaffären Huset på landet säljer. Vips, hade mamma skickat in en beställning och nu är lilla dottern glad och lycklig ett tag igen... Tack!

Mina fina vinster

Solen uppenbarade sig under några korta minuter, men ljuset nådde inte ända in i huset, så jag har fotograferat mina vinster i befintligt ljus. Det ljuset är dock inte är mycket att hurra för idag heller. I paketet jag fick fanns en massa saker som Suklaamarenki gjort själv: en lång, fin julstrumpa, två polkagriskäppar och en pappersstrut. Som bonus skickade hon dessutom en fin ljusstake och en liten julkalender. Jag är fortfarande alldeles till mig över alla fina saker!

Idag firas lillajul i Svenskfinland. Till traditonen hör att man tar in en liten julgran och att barnen får varsin liten julklapp som tomten slänger in genom dörren när man minst anar det. Hos oss hör även risgrynsgröt och fiskinläggningar eller gravad fisk till lillajulstraditionen. Idag blir det inga inläggningar, men däremot både gravad sik och lax på skärgårdslimpa före gröten.

Nu ut iväg och trängas med alla andra köpglada människor i mataffären. Ha en mysig helg, allesamman!

Nöff!

Nä, tack och lov ingen svininfluensa än, inte heller bilder på mina vinster, utan på mina grisar istället. Ljuset kom aldrig, varken igår eller idag, så ni får ha tålamod ett tag till.
Grisen här ovanför fick jag av min allra äldsta (inte åldersmässigt!) väninna Wivan. Är den inte förtjusande? Wivan är en grymt händig kvinna och har sytt den själv. Jag blev blixtförälskad så fort jag fick syn på kultingen. Nu har jag en hel grisfamilj, och mamma och pappa Gris, som flyttade in hos oss förra julen, har fått sin efterlängtade unge.

Det var litet julafton för mig igår också, för förutom grisen så fick jag en julstjärna av Wivans mamma Greta. Tack ska ni ha båda två!

Jag vann!

Äntligen, äntligen var det min tur att vinna i en utlottning! Det här vackra paketet damp ner i vår postlåda igår. Det var så fint att jag nästan inte förmådde öppna det, men nyfikenheten tog ändå överhand och jag vecklade försiktigt upp pappret, för att inne i det större paketet hitta fyra mindre paket och en egen julkalender i form av ett julkort! Det var som värsta (d.v.s. bästa) julaftonen för mig, förstår ni!

Vem det var jag vann hos? Jo, goa Suklaamarenki som är riktigt duktig på det här med pyssel. Imorgon, om ljuset behagar infinna sig idag, ska jag visa vad alla mina söta paket innehöll. Tills dess - kom ihåg att vara snälla - tomten ser er varje dag!

Julen smyger in

Hej, här är jag igen! Jag tänkte ha en liten paus så att ni inte tröttnar på mig ;-) Nä, sanningen är den att det är ketchupeffekten som förhärskar i mitt jobb. Först kommer det ingenting, sedan kommer det ingenting och sedan kommer allt på en och samma gång och ska helst vara klart igår. Sedan måndag förmiddag har jag haft fullt upp hela min vakna tid. Nu beslutade jag ändå att ta lite time-out så jag hinner sköta mina sociala kontakter. De är ju så viktiga!

Innan uppdragen ramlade över mig i måndags hann jag fixa årets adventsljus, men som ni alla vet, är det inte roligt att fota just nu. Till och med i uterummet blev det grådaskiga, tråkiga foton. Julpyntet står fortfarande där ute, men till helgen lyfter jag in allt, trust me.

Här i köksfönstret ska adventsljusen stå. Jag kan knappt vänta tills jag får tända det första ljuset!

Söndagshälsning

Det är ju typiskt att jag inte är hemma när solen står som högst på himlen. Igår tillbringade gubben, yngre sonen och jag dagen i en extremt våt skog och idag har jag varit på julshopping med min goda vän M. En liten dos dagsljus hann jag visa åt kameran imorse när jag lät den föreviga min nya miniatyrgran.

Före shoppingturen hann jag baka en cheesecake, förbereda dagens mat och sno ihop ett par lingonkransar modell tunnare. Det suckas en hel del när sönerna ser att julrelaterade grejer dyker upp i hushållet, men det hindrar mig inte - det är ju nästan jul nu! Konstigt nog klagade ingen över julchokladen jag bar hem idag...

Stjärnfabriken

Stjärnfabrikens uppgång och fall kan nu skrivas in i historieböckerna. Imorse sydde jag ihop stjärnorna och kan således avsluta det projektet. Tyget är slut och det är inte troligt at jag köper mera av sorten. Men vad ska jag nu hitta på att pyssla med?

Fynd

Under mina arkeologiska utgrävningar i svärsgården hittar jag en del prylar som jag plockar med mig hem. Senast blev det bl.a. denna gamla psalmbok från 1901 och en virkad duk. Ljusstaken och glasögonen hittade jag redan tidigare. Problemet med alla fynd är att jag inte vet var jag ska placera allt. Det är liksom litet fullt i alla skåp, garderober, lådor och vrån...

Handarbetsgalen?

Nä, handarbetsgalen har jag inte blivit, bara litet inspirerad av alla andra bloggare som åstadkommer en massa fina egenhändigt sydda skapelser. I lördags tömde jag svärmors linneskåp och hade en säck med gamla lakan med mig hem. Jag nänns inte ännu klippa i de lakan hon sytt själv, men det fanns ett köpt lakan med i högen, och det lade jag saxen i igår. Det blev åtta julklappspåsar i stil med dem som Kamomilla sytt, och dessutom ett kuddvar. Kuddvaret är kanske inte direkt min stil, men så ombytlig som jag är, vet man ju inte när det är precis rätt.

Jag är faktiskt litet stolt över mig själv, för det här med att sy har aldrig riktigt varit mitt område och med mina mått mätt blev dessa riktigt hyfsade. Det blev tyg över till flera julklappspåsar, men det återstår att se om det blir fler sådana. Påsarna föll nämligen inte i god jord hos den yngre generationen, som vill att julklappspapperet ska prassla när de öppnar klapparna. Kanske jag gör likadana påsar av papper någon vacker dag.

Som om det inte hade räckt med sömnadsövningar, har jag också klippt till tyg till fyra stjärnor som jag ska sy ihop och fylla med vadd så småningom.

Så här är det tänkt att de ska börja se ut om eller när de blir klara:

Söndagsshopping

Det var någon som efterlyste bilder på gårdagens inköp. Ni trodde väl aldrig att jag skulle köpa hem fler lyktor eller ljusstakar? Nähä, trodde väl det... Mitt shoppingmål var att hitta nya handdukar till badrummet, och det visade sig inte vara någon svår uppgift att genomföra. På Jysk fanns trevliga handdukar till trevliga priser. Alla fick inte komma med på bild, för en del hamnar i tomtens säck. I samma affär fastnade också en ljusstake i handen (av en sort jag har två från förr, i en annan kulör). Vi gick ut med lika stora säckar ur affären, både Strandviksvillan och jag :-)

I nästa galleria blev inga stora slantar spenderade, men bara för att jag vill understöda Hemtexaffären, som lyckligtvis inte ligger så fasligt långt ifrån oss, kände jag mig tvungen att gå via kassan och vifta med bankkortet helt hastigt. Min shoppingvän tyckte att jag borde ha satsat på något större då jag en gång hade en rabattkupong för dagens inköp, men konstigt nog kände jag inget behov av annat än en... lykta just den här dagen.



När det är så mörkt som det är idag, behöver man alla lyktor man kan få (köpa till sig själv)! Även om jag inte gillar snön måste jag ju medge att den lyser upp världen när den ligger på marken. Nu har den (dessvärre) sjunkit så långt ner i marken att vi inte ser den längre. Om jag får komma med några önskemål om nästa snöfall, önskar jag inte mera av sorten förrän efter nästa helg. Planen är nämligen att nästa lördag är årets sista skogsdag. Efter den återvänder vi inte till vårt älskade (not) skogsprojekt förrän mot slutet av februari. Hurra!

Listan

Nåja, go' vännner. Jag har äntligen sammanställt listan på saker man inte kan ha för många av. Nu får ni hänvisa till denna lista när era män/sambon klagar på er för att ni ständigt bär hem sådant som ni redan påstås ha tillräckligt av. Vi här på bloggen backar upp varandra om det blir strul, inte sant? ;-)

kuddar
tyger
vadd
garn
filtar/plädar/kviltar
kökshanddukar
servetter
lyktor
ljus
ljusstakar
skålar
pressglas
porslin
julsaker
askar
korgar
rottingsaker
pallar
skor
smycken
väskor
inredningstidningar
korsordstidningar
böcker
motion

Och eftersom ljuslyktor finns med på listan, vågar jag nu visa bider på min senaste i den kategorin. Inhandlad på Blossom och ett tjusigt tillägg till mina ljusstakar och ljuslyktor i fattigmanssilver, prylar som jag absolut inte har för många av.

Dagens trevlighet: shoppingdate med Strandviksvillan!

Vått och kallt idag

Idag har vi vår vana trogen jobbat i skogen. Jag inledde arbetsdagen med att ligga i ett dike och marinera rumpan och högra benet i fem minuter tills någon hörde mitt rop på hjälp och kom och hjälpte upp mig därifrån. Jag hade förstås inga ombyteskläder med mig, så det var bara att bita i det sura äpplet och jobba i våta kläder. Men eftersom jag är en så varm person (hehe) torkade kläderna nästan upp innan vi var klara för dagen. Fast nu efteråt känns det inte så värst trevligt, jag är nog nerkyld ända in i märgen. Tur att vi har en bastu i huset. Det blir nog en liten sittning där idag trots att jag inte tycker om att bada bastu. I vanliga fall tycker jag att det blir alldeles för varmt inne. Men nöden har ingen lag. Har ni förresten märkt att det ligger en hel del sanning i alla gamla klyschor - annars hade de väl inte levt vidare.

Dagens bild är absolut inte ny, utan tagen på stugan i somras. Jag laddade bara upp den för att visa att jag hellre hade suttit där på bryggan i solen än att ligga i det våta diket i skogen. Men man måste väl också uppleva lite otrevligare saker ibland så att man förstår att njuta av det fina i livet.

God afton!

It takes a village to raise a child

Imorse var jag riktigt stolt över mina söner. För ovanlighets skull skjutsade jag dem till skolan eftersom den äldre strax efter skolan ska åka iväg på en exkursion till huvudstaden och han ville därför varken köra bil eller cykla till skolan.
I en korsning hamnar vi bakom en mopedist, som visserligen har hjälm, men som inte har dragit ner hjälmen ordentligt, utan har den liksom bara att vila ovanpå huvudet. Sönerna blir irriterade över detta och den yngre öppnar sidorutan, sticker ut huvudet och ropar till grabben att han ska ta på sig hjälmen ordentligt. Efter andra uppmaningen gör grabben som vi vill. Är det skamligt att ha hjälm på huvudet och skydda det viktigaste man har? Jag är glad för att mina söner, inte bara vid det här tillfället, utan också annars vågar ta ställning och stå för vad de tycker. Själv är jag inte lika modig alla gånger.

Så här ser den lilla lyktan ut som jag hittade på Säde när jag åkte dit för att byta ut en annan pryl. Den blev ett nätt litet komplement till den större lyktan (från CO) och ljusstaken som jag också inhandlat på Säde för en tid sedan. Allt står på vår tv-bänk framför ett gammalt fönster som jag fått av goa A-C på Strandviksvillan.

Julgranskorg

Hela hösten har jag varit på jakt efter en lämplig korg att placera julgranen i i år. Julgranen kommer inte riktigt ut till sin rätt i vår gamla menlösa julgransfot, och efter att ha sett alla fina korgar, säckar och zinkämbar förra julen, var jag övetygad om att en ändring var av nöden också hos oss.

Igår blev jag tvungen (stackars mig) att åka tillbaka till en av favoritaffärerna - Säde - för att byta ut en grej som jag handlade där förra veckan och som inte var "helt hundra". Bytet gick bra, och medan jag ändå var i affären, kunde jag ju inte låta bli att ta en titt på allt annat ögongodis som fanns där. Bara en liten, billig pryl (bild senare) fastnade i näven den här gången. Trodde jag. Efter att jag betalat och börjat gå tillbaka mot bilen, vände jag mig om för att ta en titt på allt som låg framplockat på trottoaren, och där stod den, inklämd i en annan korg och med en massa krafs i. Min julgranskorg! Jag var så glad när jag rattade hem att jag efteråt inte visste hur hemfärden gått till. Tänk att en så liten sak kan göra så stor skillnad, jag var nämligen rätt irriterad på vägen till butiken. Och vilket flyt jag hade under eftermiddagens jobbpass sedan! Ingen ska komma och säga att lite shopping inte är bra för en kvinna!

Korgen kommer från Miljögården och är inköpt på Säde

Skylten inne i korgen är förstås hemtillverkad - i samarbete med mr. Alegni. Gubben har sågat och målat och jag har försett den med text. Vi samarbetar så bra, min pussgurka och jag.

Hjärtligt tack!

Jag blir alldeles generad av alla vänliga ord ni överöser mig med. Det var verkligen inte meningen att skriva ett tyck-synd-om-mig-inlägg, men ibland får jag bara en känsla av att det jag skriver om och framför allt det jag visar på min blogg inte har någon betydelse för någon annan än mig själv och framför allt att det i mångas ögon kan tyckas onödigt och idiotiskt att visa upp allt man har hemma.
När jag tänker efter närmare, var det för min egen skull jag började blogga, det var som en dokumentation över det som är aktuellt för dagen och litet som prata för sig själv utan att verka konstig. Så småningom började kommentarerna trilla in, och dessa gav givetvis bloggandet mervärde. Idag betyder all den vänskap jag får uppleva här på forumet jättemycket för mig - ni är ljuset i min novembermörka vardag. De som tycker allt är bara tjafs får gärna sluta besöka mig. Ni andra är mer än hjärtligt välkomna och till er sänder jag bara kärlek och varma hälsningar i massor!

Påfyllning

Det är tur att jag är den enda i grannskapet som är hemma på dagarna, annars skulle nog grannarna fundera vad den där kärringen som jobbar hemifrån egentligen har drabbats av för en åkomma när hon bär ut alla sina ljus i uterummet och står och knäpper foton på dessa. Visserligen tror jag att grannarna vid det här laget är vana vid att "hon den där ena inte är riktigt som vi andra", men ändå. Hur ska man förklara för andra oinvigda att man har som hobby att fota ljus? Jag måste ju medge att det låter rätt vrickat också i mina öron, å andra sidan förstår jag ju bakgrunden till det hela och vet vad jag håller på med ;-)

Hur som helst har det blivit påfyllning i ljuslagret idag. När jag efter fotosessionen kånkade in alla ljus, märkte jag att en järntrådskorg full med värmeljus fortfarande stod på köksbänken. Oförevigad! Men det må vara hänt, nu är den åtminstone nämnd så att kommande generationer förstår att den funnits.

Ärligt talat tycker jag min blogg får mig att framstå som en mycket ytlig person, men jag måste ju försvara mig själv och säga att det finns en hel del annat som också upptar mina tankar, min själ och mitt hjärta. Sådant som jag kanske inte blottar här. Men jag gillar bloggosfären och allt utbyte av tankar, tips och idéer här, och åtminstone jag behöver detta fönster utåt, jag som annars inte ser så mycket annat än hemmets fyra väggar. Ta hand om er, alla godingar!