Det är ingen ordning på mig och min smak. Den slänger från ena ytterligheten till den andra, men i den aktningsvärda ålder som jag nått har jag kommit till insikt. Världen är inte så svartvit som jag trodde den var när jag var yngre, det finns så många nyanser att upptäcka, och att tycka om. Som till exempel rosa och (rosa)blommigt porslin, och svartvitt marockanskt porslin. Och allt däremellan.
Jag har precis varit ute och luftat på mig i vår trädgård. Vårsolen värmer så skönt. Jag har motionerat med att plocka upp hundratals björkkvistar från marken och städat undan förra sommarens torkade växter som blev på slarv i höstas. Och så har jag jagat vårtecken - fågelkvitter, tulpaner och gräslök som sticker upp ur marken, vinbärsbuskar som vädrar vårluft. Och nu är jag så uppfylld av vår vår att det står härliga till. Gubben påstår sig veta att kalluften snart slår till igen, så det gäller att passa på medan tid är!