Uteplats

Under soliga dagar när det är för varmt att sitta i uterummet (det inglasade) eller i växthuset, kan man hoppas på lite vind i Adirondackstolen eller i trädgårdsgungann som finns här på vår uteplats. Här, som på hela vår bakgård, är det sol från förmiddagen och nästan ända tills solen går ner. Vi är också ganska väl skyddade för insyn numera när alla träd och buskar vuxit sig stora och lummiga.

Det enda trista med denna uteplats är att fåglarna har fri tillgång till möblerna, vilket innebär att de mot slutet av sommaren ofta tror att trädgårdsgungan är deras privata toalett, så vi får kolla noggrant så vi inte sätter oss på deras lämningar. Arma satar.

Who knew?

Vem skulle ha trott att dill är så fint? Jag tog faktiskt in några dillkvistar i vardagsrummet, men där trivdes de icke, i stället lade sig ett ljusgultgrönt damm över soffbordet, så det är väl lika bra att njuta av finheten på utsidan.

Nytt i gästrummet

När folk flyttar ut och in sätts en del bollar i rullning här hemma. I sommar infann sig plötsligt ett behov av en säng till i huset, så då köpte vi en sådan här soffsäng för en någorlunda billig penning. Den flyttade in i gästrummet då sängen därifrån flyttade in i gubbens nya hobbyrum/gästrum nr. 2. Hobbyrummet är förresten ett rum som gubben helst inte ser att jag lägger mig i när det gäller dess inredning. Helt och hållet har jag inte lyckats hålla mina fingrar i styr, så en matta, ett sängöverkast och en gardin har jag faktiskt fixat dit. När rummet så småningom blir klart, ska jag knäppa några bilder och visa er hur det blir när jag inte får styra och ställa...

Flera uterum

I det ena av mina två inlägg i juni lovade jag att jag skulle visa våra övriga uterum i ett annat detta inlägg. Detta är nu det inlägget...

Här i kvisten sitter vi inte så ofta. Det händer egentligen bara när det är riktigt, riktigt varmt och det blir för olidligt att sitta på solsidan. I år är jag extra stolt över min fina Lofus som växer så det knakar (det gör förresten allt hos oss i år!). Whiskytunnan som vi använder som bord kommer från ett grekiskt fraktfartyg - Georgios - som förliste utanför Björkö i början av 1930-talet. 

Vi har också ett utekök, men ärligt talat är det inte så ofta det blir använt heller. Roligt att ha dock de gånger de faktiskt blir använt. Grillen står här intill, och den är förstås flitigt i bruk den här årstiden.

Vid vårt vedlider har vi en sittplats som vi en gång i tiden döpte till kutterhörnan. Medan vi hade växter som klättrade längs spaljén kunde vi sitta här och pussas utan att någon såg oss. På den tiden gick spaljén dessutom i en vinkel runt däcket. Numera pussas vi var som helst utan att skämmas...

Fortsättning följer.

Inne i stugan

Välkommen in till oss! Det är ingen stor stuga vi har, men den är alldeles tillräcklig för oss, eftersom vi numera oftast är där på tumanhand, gubben min och jag. Och för det mesta är vi dessutom tomhus när iär där. Vi har för flera år sedan bestämt att vi inte åker ut om vädret är så dåligt att vi måste sitta inne och kura hela tiden - då kan vi i stället sysselsätta oss hemma "i stan".

Vår mörkblåa bäddsoffa är inte direkt någon favorit, men den är måttbeställd för att passa in precis där mellan hörnskåpet och kylen... och den beställdes när min blåa period fortfarande pågick...

Pinnsoffan härstammar från byn där gubben växte upp, och den är ganska ålderstigen vid det här laget. En gång tänkte den hamna under penseln, men i dag är jag glad att jag kunde stå emot lusten den gången.

Enligt planerna skulle takstolarna inte synas, men när gubben byggde stugan, tyckte han att han ville ha det lite luftigare och högre i tak, så han valde att inte täcka in dem med ett mellantak. Mycket klokt beslut, tycker jag! På köpet fick vi ett loft där ovanför sovrummen, och där finns sovplats för åtminstone två personer. Mycket populärt tillhåll för små kids, kan jag berätta. Fast då får man ju se till att inte ramla ner. Jag är förmodligen den enda som faktiskt ramlat ner därifrån - när jag dessutom var gravid. Det var inte värst trevligt, men konstigt nog skadade jag mig inte, och inte babyn i min magge heller, tack och lov!

Det här var förr grabsens sovrum, men eftersom vi inte haft glädjen att ha dem här så ofta under senare år, fungerar rummet numera som gästrum.

Vårt sovrum. På väggen här har vi hängt ett par gamla ljusstakar som jag ärvt efter min mormor och morfar.

Så förflyttar vi oss till "badavdelningen". Vi har ett litet omklädningsrum, följt av en bastu, som nog sett sina bästa dagar och borde genomgå en ansiktslyftning inom de närmaste åren, men även om den inte är någon skönhet längre, lär det bli väldigt sköna bad där inne. Jag badar själv inte bastu, så jag har ingen åsikt om saken.

Solnedgång

Jag vet att det inte är så kul att titta på andras solnedgångsbilder - det brukar jag själv åtminstone inte tycka - men jag kan inte låta bli att visa några bilder från vår förra stugvistelse då himlen färgades så makalöst vacker av solen och av moder natur. Se själv:

For you Annika, stämningar från sommarstugan

Bloggvännen Annika efterlyste fler bilder från vårt sommarparadis, så det är klart att jag visar några då. Hon ville också se interiörer, men vi är ju ute nästan hela tiden när vi är där, så jag hade faktiskt bara en endaste interiörbild från denna sommar. I går tog jag dock fler, men dem har jag inte laddat ur kameran än. Nästa gång ska jag visa dem.

En dag sopade jag terrassen så ivrigt att sopborstsskaftet brakade mitt itu. Stark kvinna, eller?

Dessa polyrottingstolar från Ikea är SUPERbekväma!

De dagar på stugan som vi inte avslutar med ost och vin är ungefär lika sällsynta som pingviner på Nordpolen.

Samma udde på kvällen och på morgonen här ovanför och här under.

Vår pal Pal.

Fackelblomster (i sommarens favoritfärg).

Strandfibbla med kompis.

Axärenpris

Måsfjun kanske.

Slåtterblomma som hänger i luften.

Yours truly som väntar på att få sleva i sig sin morgonyoghurt.

Gubbe som fotar spigg.

Måskoloni som väntar på servering.

Kurre Ekorres orädde son eller orädda dotter på besök.

Nymålad solstol

Det är inte bara semester och sköna dagar där ute. Som till exempel när vi kommer dit första gången för säsongen. Bryggan åker sin väg varje vinter. I år hade den vandrat närmare 40 meter och nästan in på grannens tomt. Lagom roligt att baxa den tillbaka, för den väger flera hundra kilon. Det brukar ta någon timme innan vi har den på plats igen.

Ja just ja, bryggan är dessutom i två delar, så det är liksom dubbelt jobb, pust.

Och så ska man ju diska varje gång man är där. Fast det gör vi bara en gång per besök. Vi har så pass mycket porslin att vi inte behöver diska varje dag. På bilden här nere är det reportagefotografering på gång.