Konstigheter

Gubben och jag kommer nog aldrig att fullständigt förstå oss  på varandra och varandras egenheter. Han kan till exempel inte förstå varför jag köper ett knippe kvistar från Hemtex när vi jämt har gården full med björkkvistar som blåst ner från träden. Ärligt talat så förstår jag inte mig själv alla gånger heller.

Fars dag

Japp, japp, vi firade också fars dag i går. Mina söner har ju fördelen att ha världens bästa pappa, så det är ju klart att han skulle uppvaktas en dag som denna. Vi firade bland annat med en very cherry cheesecake med vinbärsglace till dessert och en campari med juice senare på kvällen för att smälta den mäktiga desserten. Trist bara att farsdagsfirandet är så kortvarigt. Jag tycker gott man kunde fira farsdagsafton och annandag fars dag också. Jag tycker överhuvudtaget att alla firarhelger borde vara minst tre dagar långa. Vardagar finns det alltför gott om i kalendern ändå.

Lördagsshopping

Trots att de flesta kunderna på Quriosa är kvinnor, råkade det sig så att båda herrarna som besökte gårdsbutiken vid detta tillfälle fastnade på mina bilder. 

På Säde får man frossa i julgrejs just nu!

Som tack för att gubben gjorde mig sällskap i inredningsaffärerna i dag, bjöd jag honom på fika på nya kondiset Sweet Vaasa. Det hade han inget emot, och som en extra bonus - förutom stans godaste bakverk - fick vi sällskap vid bordet av en av hans gamla vänner med fru.

Kolla in förra inlägget om du är intresserad av en bloggträff i början av december. Några platser kvar fortfarande!

Novembersol och inbjudan

Jag var precis på väg ut genom dörren när det slog mig att jag skulle föreviga veckans enda soliga stund innan det var för sent. De få timmarna i onsdags var den enda gången solen visat sig denna vecka. Det gäller att njuta av varje liten smula man blir given. En av fördelarna med att jobba hemma är att man i princip när som helst kan ta paus i jobbet och gå ut (eller sticka ut näsan genom terrassdörren) för att insupa en liten dos dimmig höstluft.

Det är snart ett och ett halvt år sedan bloggträffen i vårt uterum, så nu tycker jag det är dags att mötas igen. Eftersom vårt hus är rätt litet, måste jag tyvärr dra en gräns någonstans. Det mest rättvisa är att de tio som anmäler sig först, ryms med. Skynda dig därför att mejla mig på alegniinoffice@gmail.com om du har lust att träffa andra trevliga inredningsbloggare. Tidpunkt för knytkalaset är söndagen den 4 december (från eftermiddagen och framåt). Väälkumi!

Fira

I dag får vi fira att gubben klarade sig relativt oskadd ur en olycka. Han cyklar till jobbet varje dag, året om, och i dag hade han för tredje gången närkontakt med en bil vars förare inte förstår vad ett stoppmärke betyder. Tack och lov är han är förståndig nog att använda cykelhjälm, annars skulle det inte vara mycket kvar av hans hjärna efter de smällar han fått under åren. Det här var andra gången på mindre än två månader som jag får samtal från ambulans eller samtal som talar om att en ambulans är på väg för att hämta en anhörig till mig. Jag hatar sådana samtal, och jag tycker det räcker för vår del nu. Snart vågar jag inte svara i telefon längre, för oftast handlar det bara om dåliga nyheter när den ringer.

Trist

Nu är de slut! Våra underbart söta, goda tomater är uppätna. Varendaste en av dem. Ju längre vi väntade på att gröna skulle mogna här inne, desto sötare blev de. Som godis, ungefär. Men nu är det slut på det roliga, och jag längtar redan efter nästa sommars skörd!

Murgrönan jag fick av Ann-Christines svärmor för tre månader sedan trivs i uterummet trots att den inte alls blivit väl omskött. Vanvård tycks passa vissa växter bättre än det motsatta. 

Ljuspunkter i tillvaron

I går var jag en sväng till hemstaden för att hämta hem mor som tillbringat några dagar hos sin syster. Planen var att inredningsshoppa en stund, men det blev inte riktigt som jag hade tänkt mig och stunden blev mycket kortare än jag hade räknat med. Helt tomhänt kom jag dock inte hem, några småprylar hann jag hitta under min snabbis genom inredningsaffärerna. De här ljuslyktorna från Miljögården som jag hittade på Sunds kunde jag förstås inte motstå, i synnerhet som de knappt kostade någonting alls. Och faktum är ju att jag inte har några ljuslyktor sedan tidigare. Typ...