Bloggträff och Bråkigbricka

Medans jag själv drack kaffe hos en granne och gick på bloggträff var våra andra grannar ute på shoppingresa och såg till att jag också får delta i Bråkiggemenskapen. Denna bricka hade de med sig till mig från Tammerfors. Vi får skatta oss lyckliga som har så goda grannar som vi har. Det är inte allom förunnat. Vi har faktiskt fått uppleva den värsta sorten, så vi vet att uppskatta de vi har.

Jag beställde faktiskt redan en sådan här bricka med Linda när hon besökte Ikea förra helgen, men sedan ångrade jag mig i sista stund. När jag insåg att jag skulle stå där med habegäret rivandes i kroppen när Bråkigserien sålt slut, ändrade jag mig igen, och beställde en när jag fick höra att grannarna var på väg till en Ikeastad. Inte lätt att vara jag, som ni märker.

Bloggträffen, ja, den kan ni läsa om och se bilder i från hos Linda! Roligt att träffa er alla som var med, hoppas vi ses snart igen!

mobilbild

En solgul lördagshälsning!

Inspirerad av den underbara, efterlängtade solen plockade jag in lite gult i vardagsrummet också. Jag önskar att jag var lika ivrig med att plocka fram strykjärnet så att jag slapp se skrynkliga kuddfodral, men riktigt så långt räcker inspirationen och energin inte i dag. Kanske en annan dag.

I kväll ska jag liksom en hel del andra österbottniska bloggare träffas över en bit mat inne i stan. Det ser jag fram emot. Innan dess ska jag bara hinna över till grannen och lite födelsedagsfika. Fest hela dagen, med andra ord. Mera sådant. Och många fler soldagar, tack.

Ha en trevlig kvinnodag, alla!

Vi fortsätter på gula linjen

Klart jag ska ha en kökshandduk som går i gult också. I synnerhet som jag hittade en i så trevligt mönster. Den svarta följde med i samma veva, men det ångrar jag lite, för nu blir jag ju sugen på salmiak varje gång jag tittar på den! Tur att jag har lakritspulver hemma.

Och tur att burken lakritspulvret kommer i är snygg. Titta bara vilken skönhet den blir när man ätit upp pulvret och strippat etiketten av den!

Porslin och toapapper

Det blir väl lite tjatigt med alla bilder på mina Marimekkomuggar här på bloggen, men då jag tycker de gör sig så bra på bild. Säga vad man vill, men nog är det skillnad på porslin och porslin. Dessvärre är det ju så att billigt porslin inte har samma kvalitet, och det känns ju både när man håller i kopparna/muggarna och när man vidrör dem med läpparna. Det är lite som med toapapper. Det finns hur många varianter som helst av det också, men bara ett fåtal sorter som har optimal kvalitet - mjukt mot de ädlare delarna, men ändå tillräckligt hållbart. Det vi lurades att köpa senast är riktigt kasst. Varje gång jag torkar mig, går pappret av på mitten, längs med, så ja, ni kan ju föreställa er vad som händer...

Solen skiner i vårt kök

Gula blommande krukväxter hade jag väl inte trott skulle komma över tröskeln hos oss, men där ser man, man ska inte ha förutfattade meningar om saker och ting. Jag brukar få frågor om ugglekrukan, så jag kan redan nu tala om att jag köpt den på Minimani, men redan för ett par år sedan, så jag tror inte den finns i sortimentet längre. Gillar den, det gör jag, och jag tycker den passar alldeles perfekt på duken (eller bordsmattan som min gubbe envisas med att kalla den) vi har på vårt köksbord. 

Solgult

Jag har gått händelserna i förväg och plockat i påsken i köket sedan en tid tillbaka. Som trogna läsare kanske förstått gillar jag många olika stilar, och många olika färger, och jag samlar gärna på mig av både det ena och det andra. I stället för att ha allt framme samtidigt, brukar jag dela upp året i olika porslinsperioder. Vintern övergår nu försiktigt i vår, via påsken. Jag har inte bråttom med att ta in vårfärger under senvintern, för jag gillar ju det färglösa svartvita också. Och nu har jag testat och konstaterat att det även går att blanda svartvitt och blommigt, så det kommer jag troligtvis att köra med i sommar. Världsliga saker, kan tänkas, men jag måste ha något annat att tänka på och lufta än alla bekymmer som min hjärna jämnt och ständigt plågas av.

Marjaana & Pekka

I går fick vi vara med och fira nyligen sammanvigda Marjaana (min brors-/guddotter) och hennes man Pekka. Kiitos vastavihityille, mukavaa oli!