Kall trettondag

Igår blev det en tur till skärgården igen. Nu har svärmors möbler bytt hem. Förutom möblerna jag visade tidigare, köpte familjen några pjäser till från huset. Det är bra att alla möbler får komma till samma hem istället för att splittras och spridas runt landskapet.

Det var ju givet att vi måste välja vinterns hittills kallaste dag för att åka ut till skärgården (fast idag är det ännu kallare). Både fingrar och tår hann bli stelfrusna under den korta stund vi stannade till vid båthamnen för att fotografera den myckna snön. Den första bilden i serien är från förra turen dit ut, de övriga från igår.

Utmaning

Jenny, Jenny, skyll dig själv som utmanade mig, för nu kommer några mindre attraktiva bilder från det alegniska hushållet. Utmaningen går ut på att visa var och hur man förvarar sitt kaffe och te.

Under ett par år i början av 90-talet var jag Tupperwaretant och från den tiden härstammar de flesta plastpytsorna i vårt hushåll. Jag gjorde ingen vinst under min tid som Tupperkonsulent, för allt det som jag kunde ha tjänat gick till fler burkar och pytsor (jag har ju sagt att jag alltid varit en samlare av stora mått, suck). När vi byggde vårt hus år -95, planerade jag köket enligt mitt Tupperwarelager. Alla prylar skulle ha sin egen givna plats. Idag är jag inte längre särskilt förtjust i plastbyttorna, men å andra sidan finns de gömda bakom dörrar, så jag försöker förtränga dem och försöker att inte låta dem störa min sinnesfrid.

Så här bor vår kaffeburk. Den används givetvis varje dag. Vi är alla kaffedrickare i huset. Själv fick jag min första kaffeslurk när jag var två månader gammal, och när jag var två år kunde jag redan koka kaffe själv. Och på den tiden fanns inga kaffebryggare, utan vattnet kokades på spisen, varefter vattnet hälldes över i en tratt med filter och kaffe. Vad jag minns brände jag mig aldrig. Den enda olyckan jag kommer ihåg från min tid som ung kaffekokerska var när jag skulle koka kaffe till grannfarbron i min nya rosa plastkanna. Till min stora besvikelse (jag känner stinget i hjärtat än idag) smälte kannan till en liten brun och illaluktande fläck på spisen.

<

Det här med te är en helt annan story. Det är en dryck som inte passar i min mun. Visst har jag försökt flera gånger, men nää-ä, det går bara inte att svälja sådant bajs. Teet för sålunda en ganska undanskymd tillvaro i vårt hus. Äldre sonen brukar dricka te när han är förkyld, och så vill vissa gäster ha te istället för kaffe, men större åtgång än så har inte den sorten hos oss. Här bor vår teburk, inklämd mellan sirapen och råsockret i skafferiet.


Jag gör som vanligt, d.v.s. väljer inte ut någon att skicka vidare utmaningen till, men den som vill visa sina förvaringburkar är mer än välkommen att göra det!

Iskristaller

Även om vintern av många orsaker är avskyvärd i mina ögon, kan jag inte annat än medge att också den här årstiden bjuder på mycket ögonfröjd. Vårt uterum är inte alls uppvärmt, så fönstren där ute/inne fryser igen när temperaturen kryper ordentligt under nollstrecket. Jag går ofta dit ut för att beundra alla fantastiska iskristaller. Vackra, inte sant?

Avyttring

Snart är dessa skåp och högsängen ett minne blott för oss. De kom till huset redan i det skede då huset blev byggt 1912-14. Från början var skåpen och sängen trärena/grundmålade, men på 30-talet blev de dekorationsmålade enligt den tradition som fanns i skärgårdsbyn. Influenserna till denna typ av kurbitsmålning kommer närmast från Dalarna. Det skär visserligen i hjärtat att bli tvungen att avyttra dessa möbler, men vårt hus är för litet för dem och att ha dem stående i ett obebott hus är inte heller bra. Igår sålde vi hela härligheten till en ung familj i skärgårdsbyn intill, och vi tror att möblerna kommer till ett gott hem. Vi fick också löfte att vi får komma och hälsa på möblerna när vi vill.

Nyårsbjudningen

Vi börjar så småningom hämta oss efter gårdagens begivenheter. Det blev en riktigt trevlig kväll med god mat, ganska goda drycker och gott sällskap. Det är länge sedan vi skrattat så mycket som igår kväll. Vi hoppas att det nya året fortsätter i samma anda som det började.

Några bilder från nyårsbjudningen ska jag väl bjuda på. Först ut är ett par på min dukning.



Här är alla ivriga att hugga in på förrätten, som bestod av snittar med rökt fårkött, currymajonnäs och syltlök, guacamole och räkor samt chorizo och rostad paprika och oliver.

Huvudrätten - lax i krämig sås, pressad potatis och blandad sallad med rostade solrosfrön och persika - hann aldrig med på bild innan den var uppäten. Efterrätten höll jag också på att glömma att föreviga, men våra väluppfostrade gäster hann påminna mig innan det var för sent. Till efterrätt åt vi vitchokladmousse med hallon och en mörkchokladkrusidull.

Till slut ett par bilder på festens sköna damer. Det är några lyckliga män som lyckats fånga in oss och behålla oss under alla dessa år!


Jag hoppas att det nya året börjat lika bra hos er andra som hos oss och att fortsättningen blir bättre än ni någonsin vågat drömma om!

Gott Nytt År

Förberedelserna inför kvällens bjudning är i full gång, men jag måste ju ändå ta mig tid att slänga in ett sista inlägg under 00-talet. Vilket gott bloggår vi haft, eller hur? Ett stort och varmt tack till alla som besökt och kommenterat min blogg under det här året. Utan er vore det ingen idé att fortsätta. Vad framtiden bär i sitt sköte återstår att se, men jag misstänker att det blir ett och annat inlägg också framöver. Tills dess - ha en trevlig kväll allesamman, njut av allt det goda runt omkring er och ni som handskas med smällare och andra rackerier ikväll - var försiktiga. Vi ses och hörs nästa år!

Sista julinlägget?

Här kommer bilder på några juldetaljer till innan vi avslutar kapitlet jul för den här gången. Jag är redo att packa ner allt juligt när som helst, men familjen vill ha kvar julen en stund till. Jag ger efter, för allt behöver ju inte ständigt gå enligt mina önskningar här i huset. Lite mer julkänsla kan jag gott unna familjen även om jag själv börjar ha nog. Julstämningen i mitt hjärta infann sig betydligt tidigare än i de övrigas och alla ska väl få sin beskärda del innan vi går in i en ny fas.

Vis av erfarenheten borde jag ju ha förstått att det var helt onödigt att baka en massa godsaker till jul. Vi har fikat hela två gånger under den gångna veckan! Jag försöker truga småbröd både till höger och vänster, men alla klappar på magen och säger att det är fullt där inne. Nå, bara helgen är över och vi återgår till våra vardagsrutiner, och så snart julgodiset är uppätet, misstänker jag att innehållet i kakburkarna också sinar.

Det gamla året avslutas och det nya välkomnas på hemmaplan imorgon. Vi har bjudit hem goda vänner och ser fram emot en trevlig kväll. Jag önskar alla bloggläsare ett gott slut och en bra start på det nya året. Puss och kram!