Glöggafton

Det känns lite förkylt i kroppen efter veckans uteaktiviteter, så vad passar då bättre än att fira glöggafton i kväll. Inför vinterns glöggsäsong strejkhotade monopolbolaget, så vi laddade upp med våtvaror så att vi inte skulle drabbas av kris mitt i strejken. Vi är ju moderata användare av starkvaror, vilket betyder att det finns (fanns) ett par flaskor kvar av juldrycken, och dem måste vi ju göra slut på innan de börjar smaka glas ;)

Rapport från arbetslägret

Idag har vi tillbringat hela dagen i skogen igen. Vi har i uppdrag att röja upp en väg genom skogen. Maken röjer med röjsåg. Sönerna kommer efter med motorsåg, som används för att ta omkull de tjockare träden, yxa och röjkniv för att kvista alla träd som ska tas tillvara. Till slut kommer jag med bågsåg och sågar upp allt till brasved. Det känns minsann i ryggen. Därutöver måste vi gå lite mer än 2 km till och från stället vi röjer. Attans att vi är duktiga! Och som ni ser, lider vi inte av snöbrist där ute i skärgården!

Mammas nya stövlar

Jag kan inte riktigt avgöra om jag gillar utseendet på mina nya stövlar eller inte, trots att de är senaste nytt i stövelväg. Orsaken till att jag ändå måste köpa dem (korrigerar: ha maken att köpa dem till mig) är att jag har fotbollsvader och har rätt svårt att hitta stövlar som passar. De flesta modeller har så smala skaft att jag inte får in benen i dem om jag har flera lager kläder på benen. De här ska provköras i skogen imorgon och då ser vi om de duger till något.

Fortsatt flit

Vi har en till fin, men arbetsam skogsdag bakom oss. Idag var vi bara tre i patrullen. Ena sonen var krasslig, så både han och flickvännen stannade hemma. Det känns överallt att man sysslat med ett helt annat slag av arbete än det man är van vid. Imorgon har vi ledigt, kanske jag orkar läsa lite bloggar då.

Skogspatrullen

Idag drog skogspatrullen (tre män och två kvinnor) fram längs den igenvuxna skogsbilvägen i makens skogsskifte. Det blåste kallt, men efter en stunds röjningsarbete rann svetten, och då glömde vi redan att vi frusit när vi kom. Det går undan när man är fem personer, så vi hann med mycket mer än vi räknat med idag. Kanske vi till och med kan ha ledigt ett par dagar detta sportlov!

Dödskallar

Det är ingen hejd på godissuget ibland. Idag har jag suttat dödskallar tills gommen börjat kännas trasig och halsbrännan satt in. Men minnet är kort och om några månader har jag igen glömt hur det kändes när det blev för mycket av det goda...

Krokbekymmer

Visst är han rätt ståtlig, fasantuppen som steppade omkring på vår gård imorse? Om man hade haft en bysse, kunde man ha fixat en liten stek till middagen, men de träbössor gossarna har, är inte till mycket hjälp en sådan här gång.

Jag har under ett par veckors tid jagat krokar till en hatthylla som maken fixade åt mig för en tid sedan, men att det ska vara svårt att hitta det man vill ha. I en affär hade de två krokar av en sort jag kunde ha tänkt mig, och i en annan tre, men det var förstås inte lika som de som fanns i den första affären. Jag behöver fyra. Jag fick den ena affären att lägga in en beställning till Danmark, men nu gäller det då att söka fram allt tålamod man har, för leveranstiden är lång, kanske till och med tre veckor, påstod affärsinnehavaren. Tre veckor är ju en evighet. Under tiden får jag väl måla de illgröna korgarna jag köpte. De ska bli svarta. Märkligt ställe vi bor på, för det finns inga svarta korgar här heller. Jag hoppas verkligen att ryktet om att Ikea kommer till Vasa stämmer!

Uppskattad post

Idag hittade jag bara trevligheter i vår postlåda. Där låg makens löneremsa och ett brev från rara Ewa i Klewas krypin och i brevet en söt virkad duk och ett kort. Tack, snälla Ewa!

Jag har varit effektiv till tusen idag - jag har hunnit jobba, handla mat, göra lite bilaffärer och handla mat en gång till. Snart bär det iväg ut på middag och teater med våra vänner från Jakobstad. Om alla var lika effektiva varje dag skulle världen snart bli klar ;)

Ruvar redan

Alabasteräggen jag köpte i USA i början av åttiotalet har inte ännu kläckts, men kanske det lyckas nu när de fått ett alldeles eget värmeskåp att gosa sig i ;)

Bättre sent än aldrig

Jag hade så bråttom och var så utan ork förra veckan att det inte blidde någon kaka på alla hjärtans dag, men idag hade jag några minuter över och rörde ihop en enligt principen man tager vad man haver. Hjärtformen var liksom huvudsaken...
Det blir att steppa lite utöver det vanliga ikväll. Maken är redan på g!

Bay City Rollers

Minns någon Bay City Rollers? Igår kom det ett program om tuggummipop på tv och där såg jag skymten av mina gamla idoler. På bilden är jag med min kompis Catherine, vi var verkliga fanatiker under en kort, men intensiv tid. Vi bestämde att vi skulle åka och se dem om de någon gång kom till Finland igen, även om vi var 50 när det hände, för vi hade missat de första gångerna de hade spelningar här. Nå, det hände när vi gick i nian, så då tog vi ledig från skolan en halv vecka och åkte tåg till Helsingfors för att se dem, även om vi hade kommit över dem då redan.

För fem år sedan såg jag Bruce Springsteen när han spelade i Finland för första gången, och förra sommaren åkte hela familjen till Helsingfors för att se The Who. I juli blir det igen en konsertresa, då ska jag återse Bruce, den här gången i sällskap med maken och sjuttonåringen. Femtonåringen Brucestrejkar.

Ett äpple om dagen

Jag hade tänkt lägga upp en bild på aktiviteten i vårt hemmagym en vanlig kväll. Maken steppar på steppbrädan och femtonåringen gör armhävningar, men vår fula sopborste förstörde bilden, så i stället får ni fantisera hur det kan tänkas se ut ;) De kvällar som maken och jag inte orkar gå ut cch gå, tar vi varsin tur på steppbrädan i stället. Det tar faktiskt fram svetten fortare än en promenad!
Och för att ytterligare jobba på att hålla doktorn borta, delar vi på ett äpple efteråt!

Köksfönster

Krukbeståndet i köksfönstret är förnyat sedan ett par veckor tillbaka. Tänk, vad glad jag skulle bli om köksbordet plötsligt en morgon var mörkbetsat (med vita ben) och köksstolarna vita! Då skulle det bara återstå att få köksluckorna utbytta, men det får jag väl drömma om tills de vi har blir moderna igen...

Chefen

Idag bestämde jag mig för att lägga in en bild på min chef. Hon är en slavdrivare mellan varven, men ganska snäll när man begär shoppingledigt någon dag när arbetsmängden är mindre. Hon är nyklippt idag, men någon har visst redan hunnit platta till rufsfrisyren. Oh well, sådant händer ;)

Klagovisa

Idag är det igen en sådan där dag när allt känns så meningslöst. Livet går förbi en och här sitter man bara framför en bildskärm och ugglar. Man kunde tro att de dagar som inte är fyllda med jobb skulle kännas meningslösa, men för mig är det precis tvärtom. När jag har mycket ledig tid får jag syssla med saker jag tycker om, men dessa perioder när jag är överöst med jobb har jag inte samvete att göra annat, då satsar jag all tid på att få jobbet gjort och allt annat får vänta. Ändå vill jag inte byta, tills vidare räcker det med att jag får klaga lite.

Alla hjärtans dag

Ett varmt hjärta från mig till dig denna blåsiga Alla hjärtans dag!

Sista kurskvällen

Nu är det slut på det roliga. Ikväll avslutade vi vår italienska matlagningskurs med att tillreda desserter. Alla lagade sin egen tiramisu, förutom jag som redan lagade min förra helgen.

Jag litar för mycket på mitt minne som en gång i tiden var gott. Nu kan jag inte efter en timme komma ihåg vad dessa heter på italienska. Det är i alla fall vispgräddsfyllda petits-choux doppade i smält choklad.

De här heter i alla fall chiacchiere, ett friterat bakverk på mjöl, ägg, vaniljsocker, smör och brännvin. Påminner lite om struvor. Det blev en söt avslutning. Måste smälta allt med ett glas rödvin igen...

Slut i huvudet

Idag har jag suttit fastklistrad vid datorn hela dagen, och borde egentligen gå ut och fylla lungorna med frisk luft, men jag orkar helt enkelt inte. Den som påstar att tankearbete inte också kan vara tungt, vet inte vad han eller hon talar om! Det blir nog inte annat än soffa, tv och ett glas rödvin ikväll. Och kanske lite slösurfande också.

Solkatter

Idag har solen visst visat sig igen, men det enda jag sett av den är dessa solkatter som dansat på våra väggar. I arbetsrummet blir jag tyvärr tvungen att stänga ut solen för att kunna se datorskärmen. Jag fick ett omfattande arbete i morse och det kommer att hålla mig sysselsatt till mitten av april ungefär. Det värsta är ju att jag fått betalt i förskott, så jag har inte ens lönen att se fram emot nu...

Gammalt dokument

Den i särklass äldsta grejen i vårt hus härstammar från den 4 juli 1776 – den amerikanska självständighetsförklaringen... man kan ju åtminstone inbilla sig att man besitter det enda äkta exemplaret ;)


Vissa traditioner är viktigare än andra. En av dem jag håller fast vid och som jag ärvt av mamma är att det ska vara efterrätt på söndag . Idag blev det tiramisu. Första gången jag åt tiramisu för många år sedan, hade jag lust att spotta ut den, men man vänjer sig så lätt vid nya smaker och nu känns tiramisu i munnen som bomull runt hjärtat.

Ny kamera

Här är min nya kamera. Eller rättare sagt det som jag köpte för pengarna jag hade reserverat för en ny kamera. Vår 18 år gamla trotjänare gav upp häromdagen och utan tvättmaskin klarar man sig inte. Däremot får jag väl lov att klara mig med min nuvarande kamera ett tag till.
Idag har maken och jag varit till skogs i knähög blötsnö och störtregn. Eftersom vi gjorde av med så pass många kalorier på dagen, har vi ikväll ätit en riktig pangmiddag bestående av bruschetta med aubergineröra till förrätt, tagliatelle med musselsås till huvudrätt och tiramisu till efterrätt. Nu är "lilla" magen så nöjd så. Eller nästan för nöjd...

Inga 8.2.1911

Idag skulle min mormor ha fyllt 97 år, men hon dog tyvärr redan vid 74 års ålder. Mommos föräldrar fick sex flickor, men en av dem dog redan som riktigt liten. Mommo var äldst och blev ofta fotograferad som liten, jag tror hon var sin moster Agdas favorit. Moster Agda var fotograf, så därför finns det en hel del ateljéfoton på mommo. Mommo fick också senare ärva sin moster, som trots två äktenskap förblev barnlös.

Själv fick mommo fyra barn – två pojkar och två flickor. Jag är dotter till barn nummer tre, den andra dottern. Två av mommos tio barnbarn är födda samma datum som hon, så idag skickar jag födelsedagshälsningar både till Anne och Uffe!

Inga och lillasyster Gunni

Inga och lillasyster Gunni

Inga tillsammans med moster Agda och lillasyster Gunni


Inga

Förlovning, förmodlingen 1932. Efter vinterkriget i Finland år 1940 samlade man in olika guldföremål för att hjälpa landets försvar. Den som gav bort sin guldring, fick en järnring i gengäld som bevis på att man deltagit i insamlingen. Mommo och moffa gav bort alla sina ringar (förutom en som mommo fått av moffa deras första gemensamma jul) så därför är det ingen som längre minns det exakta förlovningsdatumet.


Mommo och moffa gifte sig i augusti 1933, bröllopsfotot ser du ett par inlägg nedanför.

Inga, Inga-Britt, Verna, Verner, Börje och Bo 1949.

Bydårens musikmaskin

Kan jag få presentera min egen Wonder Boy? Han är laddad med bästa tänkbara musik och jag som annars har svårt att urskilja låttexter, förstår mycket bättre vad låtarna handlar om när jag hör dem direkt i örat. Nu behöver jag inte göra bort mig så ofta med att sjunga helt åt skogen. I stället skämmer jag ut familjen (påstår ungarna) genom att sjunga med i låtarna där jag drar fram längs vägarna här i byn. Nå, det måste ju finnas en bydåre i alla byar...

Bröllop så in i vassen

Min morfar Verners föräldrar Vilhelmina och Henrik fick 14 barn, varav tre par var tvillingar. Åtta av barnen levde till vuxen ålder och gifte sig. Alla barn hade två namn, varav det första började på H och det andra på V/W. En av döttrarna - Hilma - emigrerade till Amerika och den andra - Henrika - gifte sig tre gånger, men hennes bröllopsbilder har jag inte. De övriga ber jag att få presentera här:

Wilhelm och Siri 31.5.1917

Herman och Milma 16.6.1929

Hilma och Axel ca 1930

Herbert och Ellen 14.6.1931

Valdemar och Martha 4.10.1931

William och Wivi 14.8.1932

Verner och Ingeborg (Inga) 13.8.1933

Gottegrisdagen

Oturligt nog sammanfaller senvinterns två bakelsedagar i år. Vanligen firar vi enbart Runebergsdag den femte februari, men i år kom ju fastlagstisdagen och trängde sig in på samma dag, Nå, man är väl inte sämre än att man kan klämma in bägge bakverken samma dag, eller så gör man som vi gjort – äter fastlagsbullarna/semlorna under ett par veckor innan och fredar denna dag för Runeberg. Johan Ludvig Runeberg och jag är födda i samma stad – Jakobstad, men han föddes något tidigare än jag, d.v.s. år 1804. Runeberg är vår nationalskald. Han diktade på svenska, men är översatt till finska och många andra språk. Det var hans fru Fredrika som bakade det som senare kom att kallas för runebergstårtor till sin man. Recept på tårtorna hittar du bl.a. här Tårtorna ska indränkas i antingen rom eller punsch, men det har märkligt nog utelämnats ur de recept jag hittade på nätet.

Apakallt

Det var -15 grader imorse när familjens herrar hoppade på sina cyklar och trampade iväg till jobbet/skolan. Tur för mig att jag inte behöver klä på mig och gå ut för att ta mig till jobbet. Ändå trotsade jag kylan med en liten promenad (med kameran i högsta hugg) vid lunchtid. Det blev dock inga fina vinterbilder, för himlen var samma färg som snön på marken, så det är svårt att urskilja vad som är vad på bilderna.

Insnöade

Idag är vi totalt insnöade, som ni ser. Det här är utsikten från mitt arbetsrumsfönser. Tack och lov för Internet så att vi åtminstone får lite insyn i vad som händer utanför hemmets lugna vrå.
Skön söndag till er alla där ute!

Kruktjafs

Det känns faktiskt lite larvigt att tjafsa om blomkrukor dagarna i ända, så mycket bekymmer och elände som det finns i världen, men jag kan inte hjälpa mig själv.
Jag hittade inga krukor idag heller, men istället kom jag ihåg dessa vita vaser som jag haft instoppade längst in i ett skåp sedan mitten av 90-talet, så nu är jag rätt nöjd igen. Åtminstone tills imorgon...
Blombrädan målade jag vit häromdagen. Konstigt att en så fnuttig sak kan göra så stor skillnad i ett kök. Fast det märker väl ingen annan än jag, och maken kanske.

Problematiskt

Det ena leder till det andra. Habegäret efter en kungakrona blev för stort, och de enda jag hittade var en stor i järn som kostade multum o så denna mindre som bättre passade min plånbok. Därefter måste jag ju ha en kruka som skulle matcha kronan och jag hittade direkt en i precis samma färgnyans. Nästa moment är en evighetsblomma (mina fingrar är inte värst gröna) som passar bägge, men någon sådan har jag ännu inte hittat. Under tiden får min _____ (fyll i rätt växtnamn, just nu minns jag inte vad den heter) husera i krukan, trots att det är ont om plats i den. Det var alltså en sådan kruka jag var ute efter igår, men en modell större. Nu blir det att jaga mera naturvita krukor, men gissa om det finns sådana?
Ja ja, stora världsproblem idag...