Vårsolen

Trots sina dammavslöjande solstrålar är den underbara vårsolen mer än välkommen efter en lång, mörk vinter. Egentligen borde man ha ett jättestort hus, för jag läste eller hörde någonstans för en tid sedan att mängden damm per person är konstant. Detta betyder att dammet blir mer utspritt i ett stort hem än ett litet och då är dammtorkningsbehovet inte så akut hela tiden. Attans också att ingen berättade det här för mig för tretton år sedan när vi planerade vårt husbygge!

Den röda mattan som ni skymtar här ovan byttes i förrgår ut till en ljusare som i en månads tid stått i garderoben och väntat på att få göra entré.

Narcisserna jag köpte hem förra veckan förde med sig ett otyg i form av pyttesmå blomflugor. De finns överallt nu och jag går omkring och slår runt mig som om jag såg smågubbar hela tiden. Narcisserna blev trots allt kommenderade utomhus och jag blir nog mer och mer övertygad om att konstgjorda blommor - som dessa i toafönstret - är det som jag ska hålla mig till i fortsättningen!

Har ni någonsin funderat över hur världens snällaste mamma ser ut? Nu behöver ni inte fundera längre, här kommer en bild på henne:

En liten körsbärskvist till dig, mamma, med anledning av Kvinnodagen igår:

Diverse

Narcisserna jag köpte häromdagen har väldigt bråttom med att slå ut. Damen i blomsteraffären sa att blommorna gärna kan stå ute, men vad har jag för glädje av dem där? Det är ju inte precis så att jag tillbringar mycket tid utomhus den här tiden på året, och det var faktiskt för att glädja mig själv som jag köpte blommorna. Dessutom finns det ju mera blommor i butiken om dessa kolar vippen före påsk.

Jag var till stan idag på förmiddagen och såg en bautastor träskylt med en text som fick mig att dra på munnen, big time. Så fort jag kom hem måste jag stämpla samma text på en av brädorna här hemma. Det är precis som maken alltid brukar säga - om jag är glad är han glad :-)

Förra veckan blev jag med nytt namnsmycke. Idag fick kom jag mig äntligen för att fixa en länk till smycket så att jag kunde hänga det i ett läderband.

Jag kan berätta att jag endast spenderade 6,75 euro på min över två timmar långa shoppingtur idag. Jag är mäkta stolt över mig själv!

Vardagslyx

För att fira firman bestämde vi oss för att lyxa till en vanlig onsdagskväll lite grann. Grabbarna var utflugna för dagen - på slalomresa från skolan - så vi dukade upp med fondue i vardagsrummet och stirrade varandra djupt in i ögonen över soffbordet. Tack för tipset om fondue-på-påse, sopporna!

Idag upptäckte jag till min stora glädje att körsbärsblomningen tagit fart. Det borde vara exakt två veckor sedan jag tog in kvistarna.

Ni får ursäkta mig, men jag kan inte låta bli att lägga upp den här bilden på vårt takdropp idag. Det är fullt med hängbröst och snoppar längs terrasstakskanten...

Fylleri, fyllera

Idag firar jag sjuårsjubileum som egenföretagare. Emellanåt smakar det trä så in i vassen att hålla på med det jag gör, men det är väl bara att stå ut, för tanken att jobba för någon annan 8 - 16 låter faktiskt ännu värre i mina öron.

Maken och jag hade ett ärende att uträtta på stan idag och samtidigt passade han på att bjuda mig på lunch. Roligt i och för sig, men lite tråkigt att utbudet är så litet när man är lika kinkig med maten som jag.

Av en händelse parkerade jag precis utanför en blomsteraffär medan maken sprang till bankomaten. Till min stora glädje hade blomsteraffären äntligen fått in lökväxter, så det blidde en lådda och några krukor med narcisser. Till att börja med. Men hur var det nu - ska man eller ska man inte vattna sådana här lökväxter?

Kostomläggning

Tack snälla vänner för alla komplimanger. Jag tänkte berätta lite om mitt evighetsbantande. Jag är en typisk jojobantare som bantar o går upp i vikt igen. Två gånger har jag bantat 20 kg, en gång 30 kg (på ett år) o nu är det då 14 igen. Tidigare har jag kört med olika svältkurer och en gång har jag varit med i viktväktarna (-30 kg). Problemet är inte att gå ner i vikt, det gör man nog om man bestämmer sig för det. Det stora problemet är att hålla vikten när man väl gått ner, i synnerhet om man har det här med rundhet i generna och om man som jag är född lat och det här med motion inte kommer av sig själv.

Den här gången väljer jag att inte kalla viktminskningen för bantning. Jag har i stället lagt om min kost helt och hållet. Numera äter jag en lågkolhydratkost (LCHF) och i stället för kolhydrater äter jag fett, något som jag skytt i ett 20-tal år! Hur hälsosam den här kostföringen är, tvistar de lärda om. Vad som sker framöver kan jag inte säga i detta skede. Något konstigt är det med min mage, men om det beror på kosten eller något annat ska jag försöka ta reda på så småningom, bara hälsocentralen ger mig en läkartid...

Det konstiga är i alla fall att jag som alltid varit en gottegris inte saknar sött längre. Mörk choklad avskydde jag förr för dess beskhet, men nu är den det enda ”söta” jag tillåter mig själv och den smakar jättesött i min mun i dagens läge.

När vi har fikapaus tar jag grädde i kaffet och eventuellt ett par skivor ost till. Maken och sönerna står för kexförbrukningen numera.

Sportlovsnytt, del 3

Det slog mig för en stund sedan att jag inte ännu visat de nya grejerna jag fick hem från Jakobstad, så här kommer bilder på dem. Snäll make har jag, inte sant?

Det är alltså klämman som är ny. Fotot är gammalt och föreställer min mormor och hennes lillasyster.




Jag kunde ju inte motstå en bokstav till även om jag inte riktigt visste var jag skulle placera den. Tillsvidare får mitt nya &-tecken husera ovanför vår säng med annat tjafs.

Så tänkte jag visa en ny bild på mig själv. Ni kan ju jämföra med den den HÄR som är tagen för ungefär ett år och fjorton kilo sedan. Målet är ytterligare fem försvunna kilon, men attans vad de sitter hårt, de kilona. Chokladmousse lite mer sällan, kanske?

Dagens dessert

Nu när jag ändrat min kosthållning till en lågkolhydratdito blir det samma efterrätt de flesta söndagar - chokladmousse gjord på äkta grädde, äggula och mörk choklad. För variationens skull serverar jag den ur olika sorters kärl. Idag använde jag espressokopparna maken och jag fick i bröllopsgåva för snart 19 år sedan.

Helgen har inte varit den bästa, så jag blev jätteglad över den här fina utmärkelsen som jag idag fick av Sabina med den fina bloggen Casa de Sabina. Tusen, tusen tack!